Mjölkpropagandan

Redan på 1920-talet startade de svenska mejerierna en förening för att informera om och få folk att dricka mjölk. Under namnet Mjölkpropagandan blev den mycket framgångsrik och gav mjölkkonsumtionen en rejäl knuff.

Mjölkpropagandabuss i Örebro år 1937. Foto: Samuel Lindskog/Örebro läns museum (CC BY-NC)

Kampanjen riktade sig till såväl mjölkbönder som allmänhet – inte minst skolor – och gav ut tryckt material, arrangerade särskilda mjölkdagar, pristävlingar med mera. Myndigheter och hushållningssällskap engagerades, och stöttade också Mjölkpropagandan finansiellt.

I mellankrigstiden blev också folkförsörjningen en central fråga. Beredskapen hade varit dålig under första världskriget och på grund av importberoende och export, hade det uppstått livsmedelsbrist och hungeruppror på flera platser.

På 1930-talet drogs linjerna upp för en reglerad jordbrukspolitik, som skyddade den inhemska produktionen och det rådde bred enighet om att mjölkpropaganda var bra. Bondeförbundet ville ha bättre priser och förutsättningar för bönderna och socialdemokraterna såg mjölken som en väg att öka folkhälsan, framför allt hos arbetarbefolkningen.

Den reglerade jordbrukspolitiken resulterade också i att landet klarade livsmedelsförsörjningen under nästa världskrig.

"Mjölkdrickning genom kobbelrör är slagnummer. Uppskattad skolpropaganda under mjölkveckan". Skolelever dricker mjölk under Mjölkpropagandan-evenemang på biograf Fågel Blå i Uppsala. Foto: Paul Sandberg/Upplandsmuseet (CC BY-NC-ND)

Uppdaterad 03 juli 2018

INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN

Institutet för språk och folkminnen är en myndighet med uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och andra immateriella kulturarv i Sverige.

 

Gå till institutets webb: www.sprakochfolkminnen.se