• Huvudmeny

Samiska samlingar

Dokumentation av samiska språk och folkkultur.

Renrajd 1946.

Raid i dimman under Saarivuoma-samernas flyttning från vinterlandet till sommarvistet 1946. Foto: Israel Ruong (arkivuppteckning ULMA 18609, s. 37).

I samlingarna i Uppsala och Umeå finns olika typer av samiskt material bevarat i form av inspelningar, uppteckningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdagböcker, kartor, notböcker, fotografier och illustrationer som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur.

Det första materialet som samlades in till arkiven var del av den större nationella dokumentation av de dialekt- och kulturformer som i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet uppfattades vara hotade av den moderna erans industrialisering och urbanisering. Detta inkluderade samisk kultur och samiska språk.

Beroende på insamlarens fokus finner man både renodlat samiskt material och material som är sammanvävt med dokumentationen av bonde- och fiskesamhället (nybyggarkulturen inräknad) på olika platser i landet.

Äldre samiskt material

I arkivet i Uppsala finns en topografisk katalog med handskrivna kort som innehåller uppgifter om arkivbeståndet. Däri finns även arkivets äldre skriftliga samiska material sammanställt och geografiskt indelat efter landskap för åren 1840−1985.

I arkivet finns även material inkommet efter 1985 som inte listats i den äldre katalogen. Ett exempel på det finner du här nedan.

Nyinkommet i samlingarna

Institutet bygger kontinuerligt vidare vidare på arkivsamlingarna och 2015 förvärvades en privat samisk samling som bland annat speglar Karesuandosamernas vandringar till sommarvistena på de nordnorska öarna.

Karesuandosamernas vandringar

Materialet är insamlat av Lars J. Walkeapää (f. 1928) som tidigare var renskötare i Jokkmokk och som haft mångårig kontakt med arkivet i Uppsala. Han har länge forskat om samer och har bland annat dokumenterat renflyttningarna från Karesuando i Sverige till sommarbetet i Norge. Det insamlande materialet speglar även tvångsförflyttningen av samer från Karesuando till bland annat Jokkmokk 1944, då Norge stängde gränsen. I vårt nyhetsarkiv kan du läsa mer.

Några insamlare

Här kan du läsa mer om några av de personer som samlat in samiskt material till arkiven i Uppsala och Umeå. Människor från olika bakgrund som på skilda sätt dokumenterat samisk kultur och samiska språk för framtiden.

Edvin Brännström

Författaren, etnologen och språkforskaren Edvin Brännström (1902−1979) fokuserade sin uppmärksamhet på Norrbotten. I hans efterlämnade samling i arkivet i Umeå finns bland annat folkminnes-, dialekt-, och ortnamnsuppteckningar samt en samling med cirka 500 svartvita fotografier.

2006 gav arkivet postumt ut ett tidigare opublicerat manus, Äldre jakt- och fångstmetoder i en Norrbottenssocken, som är en egenhändigt illustrerad skildring

Lärarinnan Karin Stenberg (1884−1969) i Arvidsjaur. Här fotograferad av Edvin Brännström (arkivuppteckning DAUM 3598, kuvert 1).

av jakt- och fångstmetoder i en Norrbottenssocken i början av 1900-talet. Boken går att beställa häröppnas i nytt fönster.

Axel Calleberg

Kyrkoherden, författaren och nomadskoleinspektören Axel Calleberg (1891−1959) finns representerad i arkiven i Uppsala och Umeå. Hans samlingar består bland annat av dialektmaterial, ordsamlingar, anteckningsböcker, fotografier och de barnteckningar som han fick i gåva när han avslutade sin tjänst som nomadskoleinspektör 1945.

Titta på material

Björn & Britta Collinder

Björn Collinder (1894−1983) var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet med en stor litterär produktion. Bland titlarna finner man bland annat Ordbok till Sveriges lapska ortnamnlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (1964). I samlingarna i Uppsala och med några accessioner även i Umeå finns bland annat uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar, fotografier och fältdagböcker.

Sångerskan Britta Collinder (1904−1992) var gift med Björn Collinder och följde med på flera av hans dokumentationsresor. I arkivets samlingar i Uppsala finns en stor mängd grammofoninspelningar hon gjort med nomadläraren Carl Johansson (f. 1901) och hans mor Anna Brita (f. 1872) i Arjeplog 1951.

Läs mer

Harald Grundström

Prästen Harald Grundström (1885−1960) tjänstgjorde i Jokkmokks församling där han kom att lära sig lulesamiska. När han senare flyttade till Uppsala engagerades han av Landsmålsarkivet för att översätta samiska jojkar och texter. 1944 blev han filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Arbetet han bedrev tillsammans med professor Armas Otto Väisänen resulterade 1958 i publikationen Lapska sångerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och än mer känd är han för arbetet med Lulelapsk ordbok som utkom i fyra band åren 1946-1954.

Harald Grundström var också till hjälp när Anta Pirak (1873−1953), den första samiska författaren i Sverige som skrev på lulesamiska, kom att publicera böckerna En nomad och hans liv (1933) och Jåhttee saamee viessoom (1937).

I Harald Grundströms efterlämnade samling i Uppsala och i de ordinarie samlingarna finns bland annat ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar, brev, anteckningar och sånger.

Läs mer

Gustav Hasselbrink

Prästen och språkforskaren Gustav Hasselbrink (1900−1982) arbetade i många år som präst i Vilhelmina. 1944 kom doktorsavhandlingen Vilhelminalapskans ljudlära. Mest känd är han för Südlappisches Wörterbuchlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, den sydsamiska ordbok som publicerades av arkivet i Uppsala (1981-1985). I arkivet finns hans omfattande ordsamling bevarad men även inspelningar, uppteckningar, anteckningar, fotografier och teckningar.

I boken Gustav Hasselbrink: 1900-1982 (utgiven 1983) kan man läsa mer om hans liv.

Olavi Korhonen

Olavi Korhonen (f. 1938) är professor emeritus i samiska språkstudier vid Umeå universitet. Han anställdes 1969 som förste arkivarie för samiska vid Dialekt-, ortnamn-, och folkminnesarkivet i Umeå (Daum) där han kom att samla in både samiskt, finskt och meänkieliskt språkmaterial. Materialet består av en stor mängd bandinspelningar, de flesta från åren 1980−1988. Han har skrivit en rad böcker och artiklar och 2006 publicerades den nordsamiska ordboken Báhkogirjje: julevsámes dárruj, dáros julevsábmáj

Till hans 80-årsdag 2018 publicerade Västerbotten-Kuriren en artikel om hans liv och arbete: ”80 år: Olavi Korhonenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster”.

Gunnar Modin

Utöver känt och i viss utsträckning redan publicerat material finns även mindre insamlingar gjorda av olika personer. Ett exempel är den fina fotodokumentation som finns bevarad i Gunnar Modins efterlämnade samling i arkivet i Uppsala.

Gunnar Modin (1895−1953) var son till den kände prästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid rönte hans insatser inte så stor uppmärksamhet men idag ger hans fotografier inblick i en svunnen tid. Med uppmärksamhet på detaljer har han dokumenterat människor, djur, landskap, byggnader, natur och föremål i både Sverige och Norge under åren 1927 och 1929.

Bland institutets efterlämnade samlingar i Uppsala listas Gunnar Modins material. Därtill har hans bildsamling digitaliserats och har getts en uppdaterad innehållsförteckning. Ett urval av hans bilder finns också publicerade här på vår webbplats.

Läs mer

Nils Moosberg

Nils Moosberg (1886−1941) var en av medarbetarna på Upsala Nya Tidning och blev 1926 amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala. Året innan publicerade han sin umesamiska licentiatavhandling som baserades på de insamlingar han gjort i Lappland: sommaren 1917 och 1918 upptecknade han ca 6000 ord i Tärna och 1919 fortsatte han dokumentationen i Sorsele. I arkivet i Uppsala och med kopior i Umeå finns hans ordsamlingar, typordlistor, uppteckningar och anteckningar bevarade.

O.P. Pettersson

Folkskolläraren, författaren, dialekt- och folkminnesforskaren Olof Petter Pettersson (1859−1944) intresserade sig för samers och nybyggares kultur främst i Lappland och Ångermanland. I arkivet i Uppsala och med vissa kopior i arkivet i Umeå finns både grammofoninspelningar och skriftligt material i form av ordsamlingar och uppteckningar om folkliv och folkloristiska berättelser liksom hans efterlämnade samling. Mest känd blev O.P. Pettersson för verken Ordbok över Vilhelminamålet (1924), Gamla byar i Vilhelminalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (1941-1960) och Sagor från Åsele lappmark (1945).

O.P. Pettersson

Olof Petter Pettersson avporträtterad av den västerbottniske konstnären Carl Magnus Lindqvist.

I de fem föredrag som hölls vid ett minisymposium i Umeå till minne av Olof Petter Pettersson kan man läsa mer. Boken O.P. Pettersson, Lapplandsforskaren (1994) går att beställa härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Israel Ruong

Israel Ruong (1903−1986) var professor i samiska språk vid Uppsala universitet. Han var född i Arjeplog och talade pitesamiska. I hans efterlämnade samling samt bland de ordinarie samlingarna i arkivet i Uppsala finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar och fältdagböcker samt en mängd fotografier som dokumenterar samisk kultur.

Läs mer

Fotografier tagna av Israel Ruong år 1946.

Per Labbas utanför sin kåta i Lainiovuoma-samernas sommarläger vid Jukcoaivvit, Karesuando, 1946. Foto: Israel Ruong (arkivuppteckning ULMA 18610, neg. 5519).

Sara Sarri-Hansegård

Sara Sarri-Hansegård (1912−2004) är en av de få kvinnor som har en efterlämnad samling i institutets arkiv. Hon var dotter till renägarna Per Sarri och Anna Niia och kom som ung att tjänstgöra som piga hos Johan Turi (se hennes teckning av honom nedan). Hon gifte sig senare med Nils-Erik Hansegård som var docent i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Hennes efterlämnade samling i arkivet i Umeå består bland annat av brev, anteckningar, berättelser (skrivna på nordsamiska men översatta till svenska), teckningar och en inspelad intervju där hon berättar om sina minnen.

Flera samiska kvinnor har också fungerat som informanter åt olika insamlare. Om några av dem som lämnat information till arkivet i Umeå kan du läsa i Daum-kattaPDF (pdf, 891 kB) (vårbladet 2007, s. 17-18).

Hilmer Joel Skoglund

Författaren och hembygdsforskaren Hilmer Joel Skoglund (1932−1994) fokuserade sitt arbete på språket och kulturen kring hembygdens Flakaberg i Lappland. Bland boktitlarna finner man bland annat artiklar om "Skogssamiska folkminnen" och "Samernas heliga ställen".

Hans efterlämnade samling i arkivet i Umeå innehåller bland annat folkminnesuppteckningar, språkliga seminarieuppsatser, artiklar, manus, dagböcker, brev, fotografier och teckningar, kassaböcker och tidningsklipp.

Tryggve Sköld

Tryggve Sköld (1922−2012) var professor i finska vid Umeå universitet, den första innehavaren av denna tjänst. Han disputerade vid Uppsala universitet med avhandlingen Kriterien der urnordischen Lehnwörter im Lappischen (1961) och forskade bland annat om umesamiska i Arvidsjaurs och delar av Arjeplogs kommun.

I arkivet i Uppsala finns hans primäranteckningar (merparten på samiska), ordsamlingar, uppteckningar, fotografier och inspelningar bevarade. I arkivet i Umeå finns ytterligare inspelningar och någon enstaka skriftlig accession. Det skriftliga material som tidigare deponerades hos arkivet i Umeå (DAUM), även känt som ”Tryggves koffert”, förvaras idag hos Kungl. Skytteanska Samfundetlänk till annan webbplats.

Läs mer

Karl Tirén

Järnvägstjänstemannen, jojksamlaren, konstnären och fiolbyggaren Karl Tirén (1869−1955) genomförde en pionjärinsats rörande dokumentation av samisk jojk. En del av hans efterlämnade samlingar finns bevarade i arkivet i Umeå och de inspelningar han gjorde förvaras i Uppsala. På vår sida om Musiksamlingar finner du ytterligare information om Karl Tirén.

Läs mer

Johan Turi

I institutets arkivsamlingar i Uppsala finns även tre accessioner efter jägaren, fiskaren och författaren Johan Turi (1854−1936) som var den förste samiske författaren i Sverige som skrev på samiskaöppnas i nytt fönster.

  • Häfte innehållande anteckningar om en jaktfärd, dåliga renår, landshövding Bergströms hjälpåtgärder, om insamling av renar med mera. På svenska (ULMA 16705).
  • Manuskript till boken Från fjället (Lund 1931). På svenska (ULMA 16706).
  • Johan Turis skildringar jämte ritningar. På nordsamiska (DFU 40174:1-17). Förteckning över DFU 40174PDF (pdf, 35 kB)

Johan Turi och en av hans getter, avbildad av Sara Sarri-Hansegård (arkivuppteckning DAUM 5822, s. 85).

A.O. Väisänen

Armas Otto Väisänen (1890−1969) var professor i musikvetenskap vid Helsingfors universitet i Finland och studerade folkmusik i flera länder. Tillsammans med Harald Grundström, Israel Ruong och arkivchef Folke Hedblom gjorde han 1946 en rad inspelningar av jojk i Arjeplog. 1958 kom publikationen Lapska sångerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster i två delar.

Det ljudande materialet förvaras i arkivet i Uppsala tillsammans med fotografier från en av hans dokumentationsresor, en notbok och andra utskrifter av jojkinspelningar.

Titta på material

K.B. Wiklund

Karl Bernhard Wiklund (1868−1934) var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Han gav ut en rad böcker däribland Laut- und Formenlehre der lule-lappischen Dialekte (1891), den första vetenskapliga behandlingen av en samisk dialekt, baserad på hans lulesamiska forskning.

I arkivet i Uppsala och med kopior i Umeå finns hans efterlämnade samling bestående av ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar och kartor samt avskrifter ur prästen Jonas Nenséns samling som förvaras vid Uppsala universitetsbibliotek.

I avhandlingen Vetenskap som politik: K. B. Wiklund, staten och samerna under 1900-talets första hälft (2000) kan man läsa mer om K.B. Wiklunds arbete.

Mer ur samlingarna

Jojk

I institutets samlingar finns en mängd inspelningar med samisk jojk. Under Inblicken, där vi berättar om institutets verksamhet, kan du lyssna på några exempel ur samlingarna i Uppsala.

Matkult

Matkult.seöppnas i nytt fönster finns texter, bilder och recept från hela Sverige. Det går både att söka geografiskt på kartan och att använda sökord som till exempel hjortron, renmjölk, och getter för att finna samisk information på sajten.

Sägenkartan

Sägenkartanöppnas i nytt fönster finns berättelser som nedtecknades under det tidiga 1900-talet. Arkivets utsända, i regel unga studenter, reste runt och intervjuade äldre människor om det förgångna, om liv och leverne i 1800-talets Sverige. Dessutom engagerades lokalt arbetande upptecknare i det omfattande insamlingsarbetet. Även samiska berättelser samlades in som en del av detta arbete.

Kartan

Kartanöppnas i nytt fönster innehåller information ur våra arkiv om dialekter, folkminnen och namn på olika platser i Sverige. Välj plats genom att klicka på kartans färgade punkter eller ta del av det samiska innehållet på kartan via länkarna nedan.

Lästips

Uppdaterad 14 augusti 2018
arkiv och samlingar

Läs mer


Händelser i almanackan

Minoritetsspråk

Myndighet och parlament

Organisationer

Forskning

Forskning, utlandet

Nätverk över ämnesgränser

Arkiv & bibliotek

Rasbiologiska samlingar

Museum

Natur- och kulturvärldsarv

Radio & teve

Tidskrifter

Släktforskning

Konst & slöjd

Marknad

Musik & festival

Teater