• Huvudmeny

Samiska samlingar

Dokumentation av samiska språk och samisk folkkultur.

Renrajd 1946.

Raid i dimman under Saarivuoma-samernas flyttning från vinterlandet till sommarvistet 1946. Foto: Israel Ruong (arkivuppteckning ULMA 18609, s. 37).

I arkivsamlingarna i Uppsala och Umeå finns olika typer av samiskt material bevarat i form av inspelningar, uppteckningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdagböcker, kartor, notböcker, fotografier och illustrationer som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur.

Det första materialet som samlades in till arkiven i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var del av en större nationell satsning. Då dokumenterades de dialekt- och kulturformer som uppfattades vara hotade av den moderna erans industrialisering och urbanisering.

Beroende på insamlarens fokus finner man både renodlat samiskt material och material som är sammanvävt med dokumentationen av jordbruks- och fiskesamhället (nybyggarkulturen inräknad) på olika platser i landet.

Register över äldre samiskt material

I arkivet i Uppsala finns en topografisk katalog med handskrivna kort som innehåller uppgifter om det äldre arkivbeståndet. Där finns även arkivets skriftliga samiska material sammanställt och geografiskt indelat efter landskap för åren 1840−1985.

Nyinkommet i samlingarna

Institutet bygger kontinuerligt vidare på arkivsamlingarna och 2015 förvärvades en privat samisk samling som bland annat speglar Karesuandosamernas vandringar till sommarvistena på de nordnorska öarna.

Karesuandosamernas vandringar

Materialet är insamlat av Lars J. Walkeapää (f. 1928) som tidigare var renskötare i Jokkmokk och haft mångårig kontakt med arkivet i Uppsala. Han har länge forskat om samer och har bland annat dokumenterat renflyttningarna från Karesuando i Sverige till sommarbetet i Norge. Det insamlade materialet speglar även tvångsförflyttningen av samer från Karesuando till bland annat Jokkmokk 1944, då Norge stängde gränsen.

Läs mer

Fotografier tagna av Israel Ruong år 1946.

Per Labbas utanför sin kåta i Lainiovuoma-samernas sommarläger vid Jukcoaivvit, Karesuando, 1946. Foto: Israel Ruong (arkivuppteckning ULMA 18610, neg. 5519).

Några insamlare

Här kan du läsa mer om några av de personer som samlat in samiskt material till arkiven i Uppsala och Umeå. Människor med olika bakgrund på skilda sätt och med stort engagemang har dokumenterat samisk kultur och samiska språk för framtiden.

Lärarinnan Karin Stenberg (1884−1969) i Arvidsjaur. Här fotograferad av insamlaren Edvin Brännström (arkivuppteckning DAUM 3598, kuvert 1).

Lärarinnan Karin Stenberg (1884−1969) i Arvidsjaur. Här fotograferad av insamlaren Edvin Brännström (arkivuppteckning DAUM 3598).

Edvin Brännström

Författaren, etnologen och språkforskaren Edvin Brännström (1902−1979) inriktade sig på landskapet Norrbotten. I hans samling i arkivet i Umeå finns bland annat folkminnes-, dialekt- och ortnamnsuppteckningar samt en samling med cirka 500 svartvita fotografier.


2006 gav arkivet postumt ut hans ditintills opublicerade manus, Äldre jakt- och fångstmetoder i en Norrbottenssocken. Det är en egenhändigt illustrerad skildring av hur det gick till vid jakt och fångst av djur i början av 1900-talet.

Axel Calleberg

Kyrkoherden, författaren och nomadskoleinspektören Axel Calleberg (1891−1959) finns representerad i arkiven i Uppsala och Umeå.


Hans samlingar består bland annat av dialektmaterial, ordsamlingar, anteckningsböcker, fotografier och de barnteckningar som han fick i gåva när han avslutade sin tjänst som nomadskoleinspektör 1945.


Titta på material

Björn Collinder och Britta Norrby-Collinder

Björn Collinder (1894−1983) var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Han hade en stor litterär produktion och bland titlarna finner man Ordbok till Sveriges lapska ortnamnPDF (pdf, 42.7 MB) (1964).


I samlingarna i Uppsala och Umeå finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar, fotografier och fältdagböcker. Hans uppteckningar kom också att utgöra en del av underlaget till Harald Grundströms arbete Lulelapsk ordboklänk till annan webbplats.


Sångerskan Britta Norrby-Collinder (1904−1992) var gift med Björn Collinder och följde med på flera av hans dokumentationsresor. I arkivets samlingar i Uppsala finns ett stort antal grammofoninspelningar hon gjort med nomadläraren Carl Johansson (f. 1901) och hans mor Anna Brita (f. 1872) i Arjeplog 1951.


Läs mer

Harald Grundström

Prästen Harald Grundström (1885−1960) tjänstgjorde i Jokkmokks församling där han kom att lära sig lulesamiska. När han senare flyttade till Uppsala engagerades han av Landsmålsarkivet för att översätta samiska jojkar och texter. 1944 blev han filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.


Efter ett samarbete med Armas Otto Väisänen, professor i musikvetenskap i Helsingfors, utgav han 1958 Lapska sånger. Än mer känd är han för arbetet med Lulelapsk ordboklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som utkom i fyra band åren 1946−1954.


Harald Grundström hjälpte också Anta Pirak (1873−1953), den första samiska författaren i Sverige som skrev på lulesamiska, att publicera böckerna En nomad och hans liv (1933) och Jåhttee saamee viessoom (1937).


I Harald Grundströms samlingar i Uppsala finns bland annat ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar, brev, anteckningar och sånger.


Läs mer

Gustav Hasselbrink

Prästen och språkforskaren Gustav Hasselbrink (1900−1982) arbetade i många år som präst i Vilhelmina. 1944 kom doktorsavhandlingen Vilhelminalapskans ljudlära. Mest känd är han för sin sydsamiska ordbok, Südlappisches Wörterbuchlänk till annan webbplats, som publicerades av arkivet i Uppsala 1981−1985.


I arkivet finns hans omfattande ordsamling bevarad, och även inspelningar, uppteckningar, anteckningar, fotografier och teckningar.

Folke Hedblom

Dialekt- och ortnamnsforskaren Folke Hedblom (1908−2002) arbetade vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala åren 1944–1974. Han blev arkivets chef 1967. Parallellt med arbetet på arkivet utnämndes han till docent i Nordiska språk 1963 och erhöll professors namn 1971. Han var också arbetande ledamot av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkulturlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Folke Hedblom anlitades av arkivet redan som student och bidrog åren 1937–1960 till uppkomsten av hundratals samiska inspelningar. Merparten gjordes under 1940-talet och ofta i samarbete med Björn Collinder.


I Folke Hedbloms högtidsföreläsning Sex årtionden med ULMA, som framfördes vid Dialekt- och folkminnesarkivets 75-årsjubileum 1989, berättar han om den samiska avdelning som 1943 inrättades av arkivchef Dag Strömbäck:


”Om de i sanning storartade resultat som åstadkoms, vittnar våra största svenska verk inom lapsk lexikografi, det senaste, Gustav Hasselbrink, Südlappisches Wörterbuchlänk till annan webbplats i tre digra band, slutfört i Sven Söderströms regi. Därtill kommer de i arkivets skriftserie publicerade jojkarna, utgivna i samverkan med musiketnografisk expertis.”

(Citat hämtat ur: Svenska landsmål och svenskt folkliv, s. 17. Uppsala 1989).

Olavi Korhonen

Olavi Korhonen (f. 1938) är professor emeritus i Samiska språkstudier vid Umeå universitet. Han anställdes 1969 som förste arkivarie för samiska vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM), där han kom att samla in både samiskt, finskt och meänkieliskt språkmaterial.


Materialet består av en stor mängd bandinspelningar, de flesta från åren 1980−1988. Han har skrivit en rad böcker och artiklar och 2006 publicerades den lulesamiska ordboken Báhkogirjje: julevsámes dárruj, dáros julevsábmáj.

 

Läs mer

 

Gunnar Modin

Hembygdsforskaren, fotografen och målaren Gunnar Modin (1895−1953) var son till den kände prästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Idag ger hans samling av fotografier inblick i en svunnen tid. Med uppmärksamhet på detaljer har han dokumenterat människor, djur, landskap, byggnader, natur och föremål i både Sverige och Norge under åren 1927 och 1929.


Bildsamlingen har arkivvårdats, digitaliserats och försetts med en uppdaterad innehållsförteckning. Ett urval av hans bilder finns också publicerade här på vår webbplats.


Läs mer

Nils Erik Moosberg

Nils Erik Moosberg (1886−1941) från Råneå var medarbetare på Upsala Nya Tidning och blev 1926 amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala. Året innan publicerade han sin licentiatavhandling om umesamiska, som baserades på de insamlingar han gjort i Lappland. Sommaren 1917 och 1918 upptecknade han ca 6000 ord i Tärna och 1919 fortsatte han dokumentationen i Sorsele.

 

I arkivet i Uppsala och med kopior i Umeå finns hans ordsamlingar, typordlistor, uppteckningar och anteckningar bevarade.

O.P. Pettersson

Folkskolläraren, författaren, dialekt- och folkminnesforskaren Olof Petter Pettersson (1859−1944) från Vilhelmina intresserade sig för samers och nybyggares kultur främst i Lappland och Ångermanland.


I arkivet i Uppsala och med vissa kopior i arkivet i Umeå finns både grammofoninspelningar och skriftligt material i form av ordsamlingar och uppteckningar om folkliv och folkloristiska berättelser.

 

Mest känd blev O.P. Pettersson för verken Ordbok över Vilhelminamålet (1924), Sagor från Åsele lappmark (1945) och Gamla byar i VilhelminaPDF (pdf, 36.9 MB) (1941−1960).


Efter ett minisymposium i Umeå som hölls till O.P. Petterssons minne publicerades de fem föredragen i boken O.P. Pettersson, Lapplandsforskaren (1994).

Israel Ruong

Israel Ruong (1903−1986) var professor i samiska språk vid Uppsala universitet. Han var född i Arjeplog och talade pitesamiska.


I hans samlingar i arkivet i Uppsala finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar och fältdagböcker samt en mängd fotografier som dokumenterar samisk kultur.


Läs mer

Sara Sarri-Hansegård

Sara Sarri-Hansegård (1912−2004) är en av få kvinnor som har en efterlämnad samling i institutets arkiv. Hon var dotter till renägarna Per Sarri och Anna Niia och kom som ung att tjänstgöra som piga hos Johan Turi (se hennes porträtt av honom längre ner i texten, efter personpresentationerna). Hon gifte sig senare med Nils-Erik Hansegård som var docent i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet.


Hennes samling finns i arkivet i Umeå och består bland annat av brev, anteckningar, berättelser (skrivna på nordsamiska med översättning till svenska), teckningar samt en inspelad intervju där hon berättar om sina minnen.


Sara Sarri-Hansegård och andra samiska kvinnor har också fungerat som informanter åt olika insamlare. Om några av dem som lämnat information till arkivet i Umeå kan du läsa i Daum-kattaPDF (pdf, 891 kB) (vårbladet 2007, s. 17−18).

Hilmer Joel Skoglund

Författaren och hembygdsforskaren Hilmer Joel Skoglund (1932−1994) inriktade sitt arbete på språket och kulturen kring hembygdens Flakaberg i Gällivare socken. Bland titlarna finner man artiklarna ”Skogssamiska folkminnen” och ”Samernas heliga ställen”.


Hans samling i arkivet i Umeå innehåller folkminnesuppteckningar, språkliga seminarieuppsatser, artiklar, manus, dagböcker, brev, fotografier och teckningar, kassaböcker och tidningsklipp.

Tryggve Sköld

Tryggve Sköld (1922−2012) var professor i finska vid Umeå universitet, den första innehavaren av denna tjänst. Han disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen Kriterien der urnordischen Lehnwörter im Lappischen (1961) och forskade bland annat om umesamiskan i Arvidsjaurs och delar av Arjeplogs kommun.


I arkivet i Uppsala finns hans anteckningar (merparten på samiska), ordsamlingar, uppteckningar, fotografier och inspelningar bevarade. I arkivet i Umeå finns ytterligare inspelningar och någon enstaka skriftlig arkivuppteckning. Det skriftliga material som tidigare endast var deponerat hos arkivet i Umeå (DAUM), även känt som ”Tryggves koffert”, förvaras idag hos Kungl. Skytteanska Samfundetlänk till annan webbplats i Umeå.


Läs mer

Karl Tirén

Järnvägstjänstemannen, jojksamlaren, konstnären och fiolbyggaren Karl Tirén (1869−1955) genomförde en pionjärinsats rörande dokumentation av samisk jojk. En del av hans efterlämnade samlingar finns bevarade i arkivet i Umeå och de inspelningar han gjorde förvaras i Uppsala.

 

På vår sida om Musiksamlingarlänk till annan webbplats finner du ytterligare information om Karl Tirén.


Läs mer

Johan Turi

I institutets arkivsamlingar i Uppsala finns tre accessioner och ett porträtt föreställande jägaren, fiskaren och författaren Johan Turi (1854−1936). Han var den förste samiske författaren i Sverige som skrev på ett samiskt språk, nordsamiska.

 

I institutets samlingar

  • Häfte innehållande anteckningar om en jaktfärd, dåliga renår, landshövding Bergströms hjälpåtgärder, insamling av renar med mera. På svenska (ULMA 16705)
  • Manuskript till boken Från fjället (Lund 1931). På svenska (ULMA 16706)
  • Johan Turis skildringar jämte ritningar. På nordsamiska (DFU 40174:1−17)
  • Sara Sarri-Hansegårds tecknade porträtt av Johan Turi, se nedan (arkivuppteckning DAUM 5822, s. 85)

Armas Otto Väisänen

Armas Otto Väisänen (1890−1969) var professor i musikvetenskap vid Helsingfors universitet och studerade folkmusik i flera länder. Tillsammans med Harald Grundström, Israel Ruong och Folke Hedblom gjorde han 1946 en rad inspelningar av jojk i Arjeplog. 1958 utkom publikationen Lapska sånger i två delar.

 

Det ljudande materialet förvaras i arkivet i Uppsala tillsammans med fotografier från en av hans dokumentationsresor, en notbok och andra utskrifter av jojkinspelningar.


Titta på material

K.B. Wiklund

Karl Bernhard Wiklund (1868−1934) var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Han gav ut en rad böcker, däribland Laut- und Formenlehre der lule-lappischen Dialekte (1891), den första vetenskapliga behandlingen av samiska dialekter, baserad på hans lulesamiska forskning.


I arkivet i Uppsala och med kopior i Umeå finns en del av hans efterlämnade samling bestående av ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar och kartor samt avskrifter ur prästen Jonas Nenséns samling. Majoriteten av hans samling förvaras vid Uppsala universitetsbibliotek.


K.B. Wiklunds uppteckningar utgör en del av underlaget till Harald Grundströms arbete Lulelapsk ordboklänk till annan webbplats.


I Christer Karlssons bok Vetenskap som politik: K. B. Wiklund, staten och samerna under 1900-talets första hälft (2000) kan man läsa mer om K.B. Wiklunds arbete.

Johan Turi och en av hans getter, avbildad av Sara Sarri-Hansegård (arkivuppteckning DAUM 5822, s. 85).

Mer ur samlingarna

Jojk

I institutets samlingar finns en mängd inspelningar med samisk jojk. Under Inblicken, där vi berättar om institutets verksamhet, kan du lyssna på några exempel ur samlingarna i Uppsala. De utvalda exemplen framförs av kvinnor och män från olika samiska språkområden och illustrerar jojkens variationsrikedom gällande tema, melodi, ton, styrka och tempo.

Matkult

Matkult.seöppnas i nytt fönster – kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige finns texter, bilder och recept ur våra samlingar från hela landet. Det går att söka geografiskt på en karta, att söka utifrån råvaror som hjortron och renmjölk eller att använda sökord som till exempel getter för att finna samisk information på sajten.

Sägenkartan

Sägenkartanöppnas i nytt fönster finns berättelser som nedtecknades under det tidiga 1900-talet. Arkivets utsända, i regel unga studenter, reste runt och intervjuade äldre människor om det förgångna, om liv och leverne i 1800-talets Sverige. Dessutom engagerades lokala upptecknare i det omfattande insamlingsarbetet. Samiska berättelser samlades in som en del av detta arbete (fler exempel läggs till allt eftersom).

Kartan

Kartanöppnas i nytt fönster innehåller information ur våra arkiv om dialekter, folkminnen och namn på olika platser i Sverige. Välj plats genom att klicka på kartans färgade punkter eller ta del av det samiska innehållet på kartan via länkarna nedan.

Publikationer

Bland institutets publikationer finns även verk baserade på samiskt material ur arkiven.

Lästips

  • Sveriges nationalatlas, Språken i Sverige (Stockholm 2010), s. 122-135.
Uppdaterad 01 november 2019
arkiv och samlingar

Om de samiska samlingarna

Läs mer

Samråd: Frågor om samiskt kulturarv

Händelser i almanackan: Samernas nationaldag

Minoritetsspråk: Samiska

Länkar

Myndighet och parlament
Sametingetlänk till annan webbplats

Organisationer
Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrumlänk till annan webbplats

Pacific Sámi Searvi, USAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sameföreningar i Sverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Samernas utbildningscentrumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sami Cultural Center of North America, USAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Samiskt informationscentrumlänk till annan webbplats

Svenska samernas riksförbundlänk till annan webbplats

Sveriges samebyarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (med karta)

Ordbok & tangentbord
Sametingets digitala ordbok och ordboksapplänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Divvuns samiska tangentbord med stavningskontrolllänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Forskning
Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Institutionen för moderna språk/Finsk-ugriska vid Uppsala universitetlänk till annan webbplats

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vaartoe – Centrum för samisk forskning, Umeå universitet (CeSam)länk till annan webbplats

Forskning, utlandet
Finnisch-Ugrisches Seminar vid Georg-August-Universität i Göttingen, Tysklandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Finno-Ugric Studies vid Ludwig-Maximilians-Universität i München, Tysklandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Finsk-Ugriska och nordiska språk och kulturer, Helsingfors universitet, Finlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Giellagas Institute, University of Oulu, Finlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Institut für Finnougristik/Uralistik vid Universität Hamburg, Tysklandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Lapin Yliopisto/University of Lappland i Rovaniemi, Finlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nordeuropa-Institut vid Humboldt Universität i Berlin, Tysklandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sámi allaskuvla/Sámi University of Applied Sciences i Kautokeino, Norgelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sámi dutkamiid guovddážii/Senter for samiske studier (Sesam), Arctic university i Tromsø, Norgelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sami Education Institute, University of the Arctic, (nätverk av universitetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster)

Sámi kultuvra, University of Texas, USAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skandinavisches Seminar, Universität Freiburg, Tyskland: The Freiburg Research Group in Saami Studieslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster & Sámi Contemporarylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nätverk över ämnesgränser
Ohtsedidh – Samiska kulturyttringar i Mellansverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ubmejen Biejvieh - Samiska veckan i Umeålänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Samiskt liv, pool inom Sveriges museerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Arkiv & bibliotek
Ája (Ájttes arkiv och samernas bibliotek)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Carolina Rediviva, Uppsala universitetsbiblioteklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster bl.a. Nils-Erik Hansegårds samlinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Digital Access to the Sámi Heritage Archives (Interreg.no)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Forska om samer. Digitala arkivkällor och litteraturtipslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek och Ájtte, Svenskt fjäll och samemuseum)

Forskningsarkivet, Umeå universitetsbiblioteklänk till annan webbplats

Landsarkivet i Härnösandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Handlingar före 30 juni 1971 rörande samer)

Lapponica, Kansalliskirjasto/National-biblioteket, Finlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Samisk arkiv, Arkivverket, Norgelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Samiska arkivet, Kansalliarkisto/Riksarkivet, Finlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rasbiologiska samlingar
Rasbiologiska institutets arkiv hos Carolina Rediviva, Uppsala universitetsbiblioteklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sametingets sammanställninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster från 2007 då allt ännu inte var återfunnet: Museum Gustavianums historiska samlingarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Museum
Ájttelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Árran - julevsáme guovdásj/Lulesamiskt senter, Norgelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Davvi álbmogiid dálážiid musea/ Samtidsmuseet for nordlige folk, Norgelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Deanu museum/Tana museum, Norgelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Härjedalens fjällmuseumlänk till annan webbplats

Jamtlilänk till annan webbplats

Nordiska museetlänk till annan webbplats

Norrbottens museumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

RiddoDuottarMuseat, Norgelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Siida, Finlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Silvermuseetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tromsö museum, Norgelänk till annan webbplats

Várjjat Sámi Musea/Varanger samiske museum, Norgelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Västerbottens museumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Västernorrlands museum (f.d. Murberget)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Østsamisk museum, Norgelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Natur- och kulturvärldsarv
Laponialänk till annan webbplats

Radio & teve
NRK Sámi, Norgelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sameradion & SVT Sápmilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Yle Oddasat Sápmi, Finlandlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tidskrifter
Báiki International Sámi Journallänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Daerpies Dierie (Sydsamiskt kyrkoblad)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nuoratlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Samefolketlänk till annan webbplats

Släktforskning
Samefynd (databas för släktforskare)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Konst & slöjd
Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodjilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Samiska skulpturparkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Marknad
Jokkmokks marknadlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Musik & festival
Riddu Riđđu, Norgelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sámi Grand Prix, Norgelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Teater
Giron Sámi Teáhter/Samiska teaternlänk till annan webbplats