• Huvudmeny

Folkminnessamlingarna

Institutet för språk och folkminnen har en av Sveriges största folkminnessamlingar. I våra arkiv finns resultatet av över hundra års arbete med att dokumentera folklig kultur: berättelser om människors liv och leverne i vardag och fest – från 1800-talets fiske- och bondesamhälle fram till dagens mångfaldssamhälle.

På uppdrag av arkivet cyklade stipendiater runt på landsbygden och intervjuade människor. Här stipendiaten Ingrid Settergren 1920-tal (foto: Hanna Månsson). Intervjuerna tecknades ned i anteckningsböcker och skrevs därefter rent på speciella blanketter.

Immateriella kulturarv

I våra folkminnessamlingar finns berättelser, ritualer, traditioner, hantverk och andra så kallade immateriella kulturarv. Det som vi inte fysiskt kan ta på, men som ibland lever vidare och överförs mellan människor, som upprepas och förändras.

Arkiven rymmer sagor och sägner, rim och ramsor, gåtor, sånger, lekar. Här finns firandet av olika års- och livshögtider som jul, påsk, ramadan, midsommar, halloween, bröllop, begravning, födelse, dop. Här finns berättelser om platser som förklarar deras utseende och hur de fått sina namn. Här finns bondesamhällets tro på spöken, gastar, troll, jättar, näcken, brunnsgubben, vättar, tomtar och andra väsen. Men här finns också berättelser om varför vi inte ska gå på A-brunnar, vad som händer om två personer råkar säga samma sak samtidigt, om att leka Anden i glaset eller Svarta Madam. Och mycket mer.

Så här började det...

Fram till mitten av 1800-talet bodde de flesta människor i Sverige på landsbygden och försörjde sig på jordbruk. Förändringar skedde, men ganska långsamt, och man levde på ungefär samma sätt som folk hade gjort under flera generationer.

Mot slutet av 1800-talet tog sig industrialiseringen allt synligare uttryck och många forskare menade att det som ofta kallas ”det gamla bonde-samhället” höll på att försvinna. För att rädda minnen innan det var försent gav man sig ut på landsbygden för att teckna upp människors berättelser och traditioner. Helst ville man träffa de äldsta personerna i byn, de som hade minnen och erfarenheter från så lång tid tillbaka som möjligt. Flera av dessa minnen finns nu i våra arkiv.

Det var också nu som friluftsmuseet Skansen i Stockholm uppfördes för att väcka det svenska folkets känsla för den egna folkliga kulturen. Skansen blev en plats för folkliga seder och aktiviteter, som till exempel uppvisning av hantverk och folkdans. Detta var även en tid då antalet hembygdsföreningar ökade stort, hembygdskunskap infördes som ämne i skolorna och folkdräkten var oerhört populär.

Folkets egna röster

Hos Institutet för språk och folkminnen är det folkets egna röster som finns bevarade i samlingarna i form av nedtecknade berättelser och ljudinspelningar. Mycket av det äldre materialet är dessutom nedtecknat på dialekt eftersom detta också var något som man befarade skulle försvinna.

frågor om troll från frågebok

Frågor om troll från Frågebok för folkminnesinsamling.

Frågelistor skapar minnesbank

En stor del av det materialet som finns i folkminnesarkiven är insamlat genom frågelistor. Till en början användes frågelistan främst som ett underlag för intervjuer med äldre människor på landsbygden för att ta reda på hur det gick till ”förr i tiden”. Idag skriver människor själva och det är deras personliga erfarenheter, tankar och värderingar som efterfrågas. Ett syfte är att bygga upp en minnesbank med vanliga människors levnadsberättelser, samtidigt som vi på detta sätt kan få fram en bild av vår tids kulturella uttryck, av kontinuitet och förändring i samhället.

Uppdaterad 21 juni 2017
bokomslag

Mycket av materialet på arkivet i Göteborg är insamlat genom Frågebok för folkminnesinsamling från 1934 som innehåller 500 olika frågor.

Litteratur

Charlotte Hagström och Lena Marander-Eklund (red.) 2005: Frågelistan som källa och metod. Lund: Studentlitteratur.

Agneta Lilja 1996: Föreställningen om den ideala uppteckningen. En studie av idé och praktik vid traditionssamlande arkiv – ett exempel från Uppsala 1914–1945. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet.

Bo G. Nilsson, Dan Waldetoft och Christina Westergren (red.) 2003: Frågelist och berättarglädje. Om frågelistor som forskningsmetod och folklig genre. Stockholm: Nordiska museet.

Fredrik Skott 2008: Folkets minnen. Traditionsinsamling i idé och praktik 1919–1964. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen.