• Huvudmeny

Ordspråk, ordstäv och talesätt

Genom sitt lite skämtsamma sätt eller talande bilder används ordspråk, ordstäv och talesätt för att förmana och ge goda råd. Kort sagt, mycket kan sägas genom några få ord.

tecknad bild på en varg i fårkläder

”En ulv i fårakläder” sägs om någon som verkar snäll och oskyldig, men i själva verket är tvärtom.

Ordspråk

Ett ordspråk används alltid på samma sätt. Vi ändrar alltså aldrig ordens böjning eller dess ordföljd. Ordspråket får ofta sin betydelse av var i talet det flikas in och det gäller alltså att använda rätt ordspråk i rätt situation.

  • Lika barn leka bäst
  • Tala är silver men tiga är guld
  • Ingen rök utan eld
  • Bättre fria än fälla
  • Den som gapar över mycket mister ofta hela stycket

Ordspråken är mycket gamla och vi finner dem bland annat i bibeln, i den nordiska Eddan, i babyloniska kilskrifter och de spelade en viktig betydelse i pedagogiskt syfte under tidig medeltid.

Ordstäv

Ordstävet börjar nästan alltid med ett citat – någon säger något och ibland läggs det även till något som framhäver det skämtsamma i stävet.

  • ”Surt”, sa räven om rönnbären
  • ”Ingen ordning”, sa katten, blev utslängd på julafton
  • ”Mycket väsen för lite ull", sa käringen och klippte grisen
  • ”Det löser sig", sa han som sket i vasken (finns ofta som lokala varianter och anspelar då istället på till exempel badhus)

Stäv betyder formel och har liksom ordspråk en bunden form som återger en regel eller lärdom. Ordstäv syftar ofta på en fabel och är humoristiska. Ibland benämns ordstäv även som ”wellerisms” vilket kommer av att huvudpersonen Sam Weller i Charles Dickens följetång Pickwickklubben (1836–1837) hela tiden använder sig av ordstäv.

Talesätt ändras och anpassas

Till skillnad från ordspråket så kan ett talesätt ändras och anpassas till sammanhanget. Till exempel ”Rik som ett troll” kan bli ”Pippi Långstrump, hon är ju rik som ett troll” eller ”Vikingarna, ja de var säkert rika som troll”. Flera av talesätten som kommer från bondesamhället handlar om just troll – men det är egentligen inte trollen i sig det handlar om, utan människor med trollens dåliga egenskaper – och många av dessa används än idag.

  • Rik som ett troll
    (sägs om någon som lever i överflöd, någon som är girig efter mer rikedom)
  • Ful/elak/stygg som ett troll
    (trollens utseende tros vara överdrivna till exempel stora öron, näsor och de sägs även vara tjuvaktiga)
  • När man talar om trollen så står de i farstun
    (sägs om någon man talar om plötsligt dyker upp, men kan också sägas som en förmaning för att inte tala illa om andra. Det kan även handla om att vi är rädda för att frammana något om vi talar om det).
  • Det går troll i något
    (används till exempel när något hela tiden går fel eller sönder)
  • Det är aldrig så långt mellan bergen att inte trollen råkas
    (då vi söker efter någon som liknar oss själva - lika söka lika)
  • Många tar trollet för guldet
    (sägs om någon gifter sig för pengarna)

Lever vidare i förkortad form

Ordspråk, ordstäv och talesätt lever vidare så länge vi människor använder oss av dem och så länge vi förstår deras innehåll. Flera används idag i förkortad version.

  • Man ska inte ropa hej… (förrän man är över bäcken)
  • Först till kvarn… (får först mala)
  • Ju fler kockar… (desto sämre soppa)
  • När man talar om trollen… (så står de i farstun)
  • Det är ingen ko på isen… (så länge rumpan är i land)
Uppdaterad 21 juni 2017

Litteratur

Per Gustavsson 2006: Surt sa räven. Sagor om talesätt. Stockholm: Alfabeta.

Anna-Birgitta Rooth 1965: Folklig diktning. Form och teknik. Uppsala: Almqvist & Wiksell.

Anders Widbäck 2015: Ordspråk i bruk. Användning av ordspråk i dramadialog. Uppsala: Uppsala universitet.