• Huvudmeny

Frågor och svar om språk för unga

Hur många språk talas det i världen och hur många dialekter finns det egentligen i Sverige? Här hittar du svaren på några vanliga frågor om språk.

Hur många ord finns det i svenskan?

Ingen vet hur många ord det finns i svenskan eller något annat språk heller. Det går nämligen inte att räkna ordförrådet i ett språk. Var skulle man hitta alla ord? Alla ord kommer inte in i ordböcker. Inte heller har man kunnat spara allt som någonsin har sagts och skrivits.

Nya ord bildas hela tiden. Och ord försvinner så småningom, när de används allt mindre.

Språk är i sig varken fattiga eller rika. Men människor kan sägas ha ett rikt eller fattigt ordförråd. Om man har ett rikt ordförråd, så kan man många ord och använder dem också för att få lite variation i ordvalet och för att uttrycka sig mer exakt.

Hur många språk talas i Sverige?

Det talas många språk i Sverige, inte bara svenska. Man räknar med att det talas minst 150 olika språk här, till exempel albanska, arabiska, grekiska, kurdiska,
persiska, polska, bosniska, serbiska, kroatiska, somaliska, spanska och turkiska. Dessutom har vi flera nationella minoritetsspråk, språk som talats länge i Sverige. De språken är finska, samiska, meänkieli (tornedalsfinska),  jiddisch och romska (romani chib).

Läs mer

Hur många svenska dialekter finns det?

Det går inte att säga hur många svenska dialekter det finns. Man pratar ofta om till exempel skånska eller norrländska, som om varje landskap eller till och med landsdel hade en enda gemensam dialekt. Men inom Skåne och Norrland finns det stora variationer i hur man pratar och det finns många olika dialekter. I Malmö i Skåne pratar man till exempel malmöitiska, och i Umeå i Västerbotten umemål. Det är väldigt svårt att avgöra var en dialekt börjar och en annan slutar eftersom gränserna är flytande.

Hur stort område som har en och samma dialekt har människor också olika uppfattning om. Varje dialekttalare får faktiskt avgöra själv vad hon eller han talar och vad dialekten ska kallas. Vad talar du för dialekt?

Läs mer

Vilka språk finns i Norden?

Följande åtta språk finns sedan gammalt i Norden: danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, norska, samiska och svenska.

En del av de här språken är släkt med varandra på något sätt. 

Så här är språken i Norden släkt:

  • Danska, norska och svenska är väldigt nära släkt. De kallas skandinaviska språk.
  • Färöiska och isländska är väldigt nära släkt. De kallas västnordiska språk.
  • Och så är de skandinaviska språken (danska, norska och svenska) och de västnordiska språken (färöiska och isländska) släkt med varandra. De kallas tillsammans för nordgermanska eller nordiska språk.
  • Finska och samiska är också släkt med varandra. De kallas finsk-ugriska språk.
  • De finsk-ugriska språken och de nordiska språken är inte alls släkt med varandra.
  • Grönländska är inte släkt med något annat språk i Norden.

Läs mer

Vad menas med nordisk språkgemenskap?

De skandinaviska språken danska, norska och svenska är faktiskt så lika att de lika gärna kunde kallas dialekter. Men nu talas de i olika länder, och de har fått var sitt skriftspråk. Därför kallar vi dem olika språk. Vi brukar också säga att danska, norska och svenska är grannspråk till varandra.  

När du träffar en dansk och en norrman, så kan du tala svenska, dansken kan tala danska och norrmannen norska. Så är det inte när en svensk träffar exempelvis en engelskspråkig. Då gäller det att välja ett enda språk som båda kan tala. Då måste exempelvis svensken tala engelska. 

Även andra nordbor har glädje av att danska, norska och svenska är lika. På Färöarna och Grönland lär man sig danska i skolan, eftersom de öarna är en del av det danska riket. Också på Island lär man sig danska i skolan, eftersom Island tidigare var en del av det danska riket.

Finland var tidigare en del av det svenska riket. Cirka 6 procent av Finlands befolkning har svenska som modersmål. Enligt finsk lag är svenskan jämställd med finskan som officiellt språk. Barn med finska som modersmål lär sig svenska i skolan.

De som har samiska som modersmål är tvåspråkiga, och kan även norska, svenska eller finska.

På det här sättet kan nordbor från Färöarna, Grönland, Island och Finland tala med skandinaver på danska eller svenska. Fast alla är inte lika duktiga på det.

Hur lätt är danska och norska?

Även om danska, norska och svenska är lika, så finns det skillnader i uttal, stavning, former och ordförråd. Det gäller att vänja ögat och örat vid att se och höra skillnaderna. Det är viktigt att man vill förstå.

För de nordbor som inte har danska, norska och svenska som modersmål utan lär sig danska eller svenska i skolan är det förstås lite svårare. Men det går. Det beror på hur bra de har lärt sig danska eller svenska.

Det finns undersökningar om hur väl vi förstår varandra i Norden. Färingar är bäst i hela Norden på att förstå danska, norska och svenska. Av skandinaver är norrmän bäst. De som bor nära gränsen till ett annat land förstår lättare. Svenskar som bor i Malmö eller Helsingborg är bättre på att förstå danska än svenskar som bor längre bort. Svenskar som bor intill norska gränsen är bättre på att förstå norska än de som bor längre bort.

Länkar

Hur många språk talas i världen?

Ingen vet exakt hur många språk som talas i världen. Men man brukar räkna med lite mer än 6 000. Många språk saknar skriftspråk. Några språk talas bara av ett mycket litet antal personer, kanske mest äldre. Några av de språken kommer säkert att snart dö ut.

Det finns bara ett sätt att rädda ett språk från att dö och det är att använda det! Om vi vill att man ska tala svenska i framtiden också, så måste vi som lever nu tala det. Det gäller förstås alldeles särskilt att du som är ung vill tala svenska.

Vad menas med att språk är släkt?

Vissa språk liknar varandra mycket. Man kan hitta samma ord, ibland med annorlunda stavning eller bara små skillnader, i flera språk.

Visst känner man igen svenska hus i tyska Haus och engelska house, eller svenska kaka i danska kage, norska kake och engelska cake? Och språkvetarna vet att det en gång fanns ett enda gemensamt nordeuropeiskt språk, som senare blev till olika språk: svenska, danska, norska, tyska, engelska och många andra. Då säger man att de språken är släkt med varandra. 

Men ibland kan samma ord finnas i flera språk utan att språken är släkt. Svenskan och finskan är inte släkt. Men ändå har vi vissa ord gemensamt, exempelvis svenska pojke och finska poika. Vi har lånat in det ordet från finskan. Och vi säger post och finskan posti. Det ordet har vi båda lånat in från italienskan.

Vore det inte bättre om alla talade samma språk?

Det kunde ju tyckas praktiskt om alla talade ett och samma språk. Men vilket land vill ge upp sitt eget språk och övergå helt och hållet till ett annat språk? Skulle du vilja avstå från att läsa Emil i Lönneberga eller en spännande spökhistoria på svenska eller att inte kunna rappa på svenska?

Men låt oss ändå tänka oss att alla i hela världen skulle övergå till att tala samma språk. Hur lång tid skulle det ta innan alla var lika duktiga? Det skulle nog åtminstone ta tre generationer, alltså så där 100 år, under förutsättning att alla fick gå i skolan! Och det får ju inte alla överallt. Under den här övergångstiden skulle de som har det här språket som modersmål få ett övertag mot alla andra. Det skulle vara orättvist, eller hur?

Om vi tog ett språk som inte var någons modersmål då? Exempelvis latin. Men det skulle ge alla dem som har italienska, franska, spanska och portugisiska ett övertag, för de språken kommer från latinet. Orättvist igen! Och de konstgjorda språk som finns, som esperanto, de bygger på västeuropeiska språk, så det är inte heller rättvist. Ingen har hittills lyckats skapa ett konstgjort språk som inte liknar ett eller flera ”riktiga” språk.

Det skulle nog inte ens hjälpa om man kunde hitta på ett språk som alla skulle kunna använda. För hur länge tror du att det skulle dröja innan folk på olika håll började hitta på egna ord eller eget uttal och så vidare? Då skulle vi snart ha dialekter, som snart blir så olika att det blir olika språk. Så skulle vi där igen med olika språk! 

Det är ju faktiskt kul och spännande att vi talar olika språk. När man lär sig ett annat språk, så lär man sig att se lite annorlunda på världen.

Hur många språk kan du? Och hur många språk kan kompisarna i din klass?

Vem bestämmer över språket?

Det enkla svaret är att alla och ingen bestämmer över språket. Konstigt svar, men så här ligger det till. Alla som talar ett språk hjälper till att bestämma över språket. En enda person kan inte ensam bestämma över språket. Vi måste vara något så när överens om vad orden betyder till exempel. Språket tillhör oss alla.

Vad många säger är viktigt. Om tillräckligt många ändrar sitt uttal till exempel, så uppfattas det som det enda riktiga. Så gick det till när svenskar på medeltiden började säga ”båt” i stället för ”bat”. Plötsligt hittar någon på ett nytt ord och andra börja ta efter. När det nya ordet syns och hörs överallt tycker vi att det är ett riktigt ord. Någon kom exempelvis för länge sedan på att man kunde kalla en samling papper innanför två pärmar för en bok

När vi hör att folk säger något som låter annorlunda eller konstigt, vill vi veta om det de säger är fel eller kanske lika rätt som det vi säger. Då kan vi slå upp saken i någon bok som handlar om hur man ska säga. Det finns ordböcker, grammatikor, skrivregelssamlingar och läroböcker i språk.

Vem bestämmer då vad som ska stå i de böckerna? Det gör framförallt de som kallas språkvårdare, alltså personer som ger råd om hur det ska heta och så vidare. Men de sitter inte och bestämmer bara så där rakt ut i luften. De undersöker hur språket faktiskt används. Men de har också synpunkter på hur det borde vara för att språket ska vara lätt att förstå och använda. Det är inte så enkelt att allt som många säger och skriver är bra och riktigt. 

I dag skriver många isär ord som borde skrivas ihop. Många skriver exempelvis språk undervisning. Det är fel säger språkvårdarna, för sammansatta ord ska skrivas ihop. Man ska alltså skriva språkundervisning. Då kan man skilja på en brun hårig sjuk sköterska och en brunhårig sjuksköterska, en grön sak (en sak som är grön) och en grönsak (som ju inte behöver vara grön). 

Tycker du att det är svårt att veta om ett ord skrivs ihop eller isär. Testa att läsa de här orden högt:

  • grön sak – grönsak
  • kassa apparater – kassaapparater

Kan du höra skillnaden?

Finns det flera alfabet?

Vi talar om det svenska alfabetet, men egentligen har vi bara tagit det latinska alfabetet och lagt till å, ä, ö. Det är många språk som har lagt till egna tecken. I danskan och norskan skriver man æ och ø i stället för ä och ö. I franskan har man en bokstav som ser ut så här: ç. Den uttalas som /s/. I polska alfabetet finns ett tecken som ser ut så här ł. Det uttalas ungefär som w i engelska work

Det heter det latinska alfabetet för att det var de gamla romarna, de som talade latin, som utvecklade det. Men de hade i sin tur fått idén från grekerna, som hade sitt alfabet, det grekiska. Det ser lite annorlunda ut. Man skriver till exempel α, β, γ i stället för a, b och g. Men inte ens grekerna var först. Långt tillbaka i tiden, så där 4 000 före vår tideräkning, började man använda alfabet på Sinaihalvön, som ligger i Egypten. 

I alfabet finns det tecken som står för ett ljud. Men man kan också ha skriftsystem där ett tecken står för ett ord eller en del av ett ord. Skrivtecken var från början bilder av det orden betyder. Tecknet för ett hus såg ut som en bild av ett hus.

Senare ändrades tecknen så att de blev enklare. Då kunde man inte alltid längre se att de var bilder. Kinesiskan skrivs så. Som du förstår måste man ha många tecken om man skriver så här. Vi har 28 bokstäver i vårt alfabet, men kinesiskan har omkring 50 000 tecken! I det gamla Egypten hade man också en bildskrift. De tecknen kallas hieroglyfer.

Innan vi hade det latinska alfabetet i Sverige hade vi runalfabetet. Vikingarna hämtade idén från det grekiska alfabetet. Men de gjorde om tecknen lite. Vanligen skar man in runorna på träbitar. De finns inte kvar i dag. Däremot har vi kvar många ristningar i sten. Eftersom inte alla i dag kan läsa runor, så kan man ha det som hemlig skrift om man vill.

Länkar

Uppdaterad 18 augusti 2014
penna

Fler frågor och svar

Fler svar på frågor om språk hittar du på sidan Frågor och svar om språk.