• Huvudmeny

Meänkieli

Meänkieli är ett av fem nationella minoritetsspråk i Sverige. Traditionella språkområden för meänkieli finns i norra Sverige.

Varför heter språket meänkieli?

Meänkieli betyder ’vårt språk’ på meänkieli. Tidigare kallades det ofta tornedalsfinska. Genom att byta namnet ville man säga att språket inte är en finsk dialekt, utan ett eget språk.

Meänkieli heter meänkieli på alla språk. Till exempel heter svenska Swedish på engelska och sueco på spanska. Men meänkieli heter alltså meänkieli också på dessa språk: I speak Meänkieli, Yo hablo meänkieli.

Var talas meänkieli?

Meänkielis traditionella språkområde är norra Sverige – Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå – men många meänkielitalande bor i dag i olika delar av Sverige. Man vet inte säkert hur många som talar meänkieli, eftersom man inte brukar fråga folk i Sverige vilket språk de har som modersmål.

Om meänkieli

Meänkieli är bland annat släkt med finskan och kvänskan, som talas vid Ishavet i norra Norge. Det är alltså ett finskt-ugriskt språk. Andra släktspråk är till exempel estniskan och samiskan. Meänkieli har främst varit ett talat språk, men arbete med att utveckla ett skriftspråk har pågått de senaste årtiondena.

Förstår meänkielitalare och finsktalande varandra?

Ja och nej. De som talar både svenska och finska (speciellt nordfinska dialekter) förstår meänkieli mycket bra. De som talar andra finska dialekter och inte är så vana vid svenska kan ha svårigheter att förstå meänkieli. Det beror på att meänkieli är baserat på nordfinska dialekter och har påverkats av svenskan. Meänkieli har alltså många ord som inte finns i vissa finska dialekter.

Språket förr

Redan på 1200-talet bodde det människor i Tornedalen som talade finska. Då var Finland en del av det svenska riket. När Sverige förlorade Finland 1809 började Tornedalen försvenskas på alla sätt, och då påverkades det lokala språk som talades där. I Sverige fanns då en stark och allmänt utbredd uppfattning om att alla medborgare skulle tala svenska. Det betydde ofta att svenska var det enda språk som användes och tilläts i skolorna, och därför lärde sig eleverna inte att läsa och skriva det lokala språket. Ännu på 1950-talet var det ofta förbjudet att tala annat än svenska på lektioner och raster i skolan.

På 1970-talet fick elever som talade meänkieli hemma gå i så kallad hemspråksundervisning, eller modersmålsundervisning som vi säger i dag. Men många lärare lärde ut Finlandsfinska – ett språk som var väldigt olikt det språk eleverna hörde eller talade hemma. Många elever tyckte det kändes fel och hoppade av undervisningen och många av dem slutade då att tala meänkieli hemma också. När de i sin tur fick barn fick de barnen inte meänkieli som modersmål utan svenska. Då var det inte alltid lätt att kommunicera med sina mor- och farföräldrar, som mest talade meänkieli.

Arbetet för att hålla meänkieli levande och utveckla språket inleddes på 1980-talet när människor började använda meänkieli mer och mer, speciellt i kulturaktiviteter som teater, litteratur och musik. Den allra första ordboken och den första grammatikboken kom på 1990-talet. År 2000 bestämde riksdagen att meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.

Meänkeli i dag

I dag är meänkieli ett hotat språk, bland annat på grund av att få barn har meänkieli som modersmål och att möjligheterna att studera meänkieli är begränsade. Men attityden bland meänkielitalande och i samhället generellt har blivit mer positiv, och det finns många unga och äldre som vill lära sig eller förbättra sin meänkieli.

Arbetet för att stärka språket fortsätter på olika sätt. Man har börjat ge ut barnböcker, vuxenböcker, ordböcker och grammatikböcker. Det finns också radio- och tv-program på meänkieli för barn och vuxna. I förskolor och i skolor använder man mer meänkieli och undervisar också i språket. Det ordnas även kurser för vuxna som vill lära sig meänkieli.

Uppdaterad 18 oktober 2018