• Huvudmeny

Samiska

Samiska är ett finskt-ugriskt språk som har talats i Sverige och Skandinavien sedan urminnes tider.

Hur länge har man talat samiska i Sverige?

Samiska har talats i Sverige och Skandinavien sedan urminnes tider. De flesta som talar samiska bor i norra Sverige, norra Norge och norra Finland. Det finns inga exakta uppgifter om hur många samisktalande det finns. Ingen har kunnat räkna alla.

Vad heter språket och varför har språket bytt namn?

Förr i tiden brukade man på svenska säga lapska om språket, och de personer som talade språket kallades för lappar. I dag säger vi samiska om språket. På samiska heter det sámegiella. Och vi säger inte längre lappar utan samer.

Tidigare hade samer som folkgrupp det ganska svårt i Sverige. De fick inte lära sig samiska i skolan. De samiska skolbarnen fick inte ens använda det på rasterna. De skulle lära sig att bara använda svenska. Det här berodde på att folk då inte förstod att samiskan och samisk kultur var viktigt att bevara. Därför fick de benämningar som man då hade, lapska och lapp, en dålig klang. När man senare ändrade uppfattning och insåg att språket och kulturen var något värdefullt, så passade man på att byta ut orden. 

Hur är det med samiska i dag?

Väldigt många som är samer kan inte tala samiska. Och även om man kan tala samiska, kanske man inte har fått lära sig hur man ska skriva det. Det beror på det som vi berättade om tidigare att samer förr inte fick lära sig samiska i skolan. Det har medfört att många föräldrar slutade tala samiska med sina barn, och på det sättet har antalet samisktalande minskat. I dag är samiska erkänt som nationellt minoritetsspråk i Sverige. Det har riksdagen bestämt. Och samiska tas också upp i språklagen och i minoritetslagen. Det är bra, för då har samiska ett skydd, och det gör att ingen kan hindras att tala samiska och att man i stället uppmuntras att lära sig det i skolan.

Vad är samiskan för sorts språk?

Samiskan är nära släkt med finskan. Det är alltså ett finskt-ugriskt språk. På Fakta om språk-sidan kan du läsa mer om språksläktskap. Det finns flera varianter eller dialekter av samiska. Den variant som är mest utbredd är nordsamiska. Ibland är det stora skillnader mellan varianterna. En som talar nordsamiska och en som talar sydamiska förstår inte varandra. 

Samiska ortnamn

Det finns många ortnamn i norra Sverige som kommer från samiskan. Ett exempel är Kiruna, som kommer av det samiska ordet för fjällripa, giron. Ett annat är Kebnekaise, som kommer av samiska giebnne, som betyder kittel, och gájsse, som betyder fjälltopp. Jokkmokk kommer av samiska jåhkå, som betyder bäck, och måhkke, som betyder krök. På vägskyltarna i dag tar man både upp det försvenskade namnen och de samiska.

Samiska ord

I svenskan har man lånat in några ord från samiskan, jokk eller jåkk för fjällbäck. Det ordet finns också i ortnamnet Jokkmokk. Så har vi pulka, tundra och ord som handlar om samisk kultur som jojk, nåjd (samisk trollkarl), härk (rentjur) och vaja (renko).

Precis som i finskan lägger man till ändelser i slutet av ordet i stället för att ha prepositioner (från, i, , till och andra) som i svenskan . Så här kan man göra med ordet för fjäll, várri:

vári fjällets
váris på fjället
várrái till fjället
variin med fjället

En speciell sak med samiskan, som inte finns i finskan, är att man har två olika sorters vi. Det ena heter moai, och det betyder vi två, om man är flera än två heter det mii.

Uppdaterad 06 mars 2017
penna

Länkar

Sametingets webbplatslänk till annan webbplats eller på webbplatsen Tema Modersmållänk till annan webbplats kan du lära dig mer om samiska.