• Huvudmeny

Bastabinne i Ödenäs

I Ödenäs i Västergötland utövas ännu hantverkstekniken bastabinne. Med bast från gran binds kassar och andra föremål.

Område: Hantverk

Namn: Bastabinne i Ödenäs

Anmält datum: 3 oktober 2013

Geografiskt läge: Ödenäs, Västergötland

Beskrivning

Bastabinne är en teknik, där granbast används för att binda kassar och andra föremål eller lägga rep. Basten tas från en tätvuxen gran, som kapas i 75 centimeter långa längder. Kärnan tas bort och därefter kokas vedbitarna i en speciell gryta tills barken släpper varefter den dras loss för hand. Basten binds därefter samman till band eller rep. Tekniken består av enkla halvslag, så kallad öglebinning. Idag tillverkas till exempel kassar, grytunderlägg, dörrmattor och andra föremål. Den mest kända produkten är sillakassen som ursprungligen var ett fångstredskap för att fånga sill. Ofta tillverkas kassar i olika storlekar, som kan ställas i varandra.

Historik

bastabinne

Foto: Sture Björnson

bastabinne

Foto: Sture Björnson

Konsten att binda kassar är gammal och finns även i andra delar av världen och på andra ställen i Sverige, exempelvis i Dalsland och Småland (men då används lindbast). Även i Västerbotten har liknande kassar tillverkats. Vilken sorts bast och vilken teknik som använts har berott på materialtillgången.

Det som är speciellt med tillverkningen i Ödenäs är att den har varit koncentrerad till en by, att hela familjen var inblandad i tillverkningen och att produkterna under 1800- och in på 1900-talet fick stor spridning. Kassarna exporterades till bland annat Danmark, Norge och England. Under 1800-talets mitt exporterades 10 000 kassar om året. Handlare, grossister och knallar köpte upp produkterna och sålde dem därefter vidare. Från 1974 började hembygdsföreningen i Ödenäs arbeta aktivt för att föra vidare hantverket och idag finns ett Centrum för bastabinne.

Vidareförande

Det finns i dag flera slöjdare som har kunskap om tekniken och som kan visa hur det går till. Endast ett fåtal utövare binder korgar för avsalu. Bastabinne utgjorde under 1980-talet en del av undervisningen i skolan som valbart ämne i fritt valt arbete.

Kurser i bastabinne och materialberedning har hållits på Sätergläntan, Hemslöjdens gård och på Slöjdseminariet på Nääs. Kurserna arrangeras av Hemslöjd Västra Götaland. På Sätergläntan, Hemslöjdens gård, arrangeras kurser för studerande på utbildningarna Slöjd och hantverk, Form och tradition samt Trä och kortkurser. I samarbete med Centrum för bastabinne och hembygdsföreningen i Ödenäs, Repslagarmuseet i Älvängen samt Hemslöjdskonsulenterna har tekniken demonstrerats.

Främjande

sillakassar

Sillakassar

Hembygdsföreningen i Ödenäs har som ett av sina mål att bevara bastabinnet, bland annat i form av en årligen återkommande hemslöjdsdag – Hemslöjd i Byn. Sedan 2006 finns i Ödenäs även ett Centrum för bastabinne där ett 20-tal personer arbetar ideellt för museets drift. Museet får visst ekonomiskt stöd från Alingsås kommun.

Hemslöjdskonsulenterna i Västra Götaland arbetar för att lyfta tekniken genom utställningar, demonstrationer och kurser.

En DVD-film har gjorts om tekniken, 1996. Filmen är framtagen i samarbete mellan De sju häradernas hemslöjdsförening och Hemslöjdskonsulenterna i Älvsborgs län. Även Ödenäs hembygdsförening var delaktiga i produktionen.

Det finns idag ett stort intresse av att lära sig tekniken. Kurserna har varit uppskattade samtidigt som få tagit steget till att producera kassar för avsalu. Det finns flera hinder för hantverkets vidareförande. Det kanske största är materialtillgången; man använder sig av bast från granar, som ska ha växt långsamt, rakt och vara jämnt runda, 15-20 centimeter.

Sammantaget finns det idag ett stort intresse för såväl de färdiga produkterna som för hantverket. Mycket återstår dock att göra. Genom samarbete mellan exempelvis slöjdare, konsulenter och utövare kan ökade möjligheter skapas för att sprida kunskap om materialet och tekniken.

Det finns ett stort behov av dokumentation av tekniken (i form av film och foto) samt av att öka kunskapen om hantverkets förekomst i Sverige. Dokumentation och forskning saknas även om spridningen av de tillverkade föremålen, dels i Sverige men även utomlands.

Kommentera artikeln
Vill du kommentera den här artikeln? Använd kontaktformuläret nedan.



Uppdaterad 19 februari 2016
Logga Levande traditioner


Other languages

Litteratur

Aspegren, J 2005. Stämningssökaren: målaren Wilhelm von Gegerfelt som fotograf. Torekovs kulturstiftelse.

Granlund, J 1943. ”Lindbast och träbast, en studie i material och teknik” i Folk- liv.

Hasselrot, J 1997. Korgar: tradition och teknik.

Hellström, L 2007. Tråden den sköra.

Ingeborn, K 1968. Bastabinne i Ödenäs, Trä som tillgång. Västergötlands fornminnesförenings årsskrift 1986.

Ingeborn, K 1990. Hembygdsföreningens kulturella roll. Specialarbete, Högskolan i Borås.

Modéer, I 1928. ”Öländskt tallrepslageri”. I: Fataburen.

Olofsson, O 1936. ”Rep av trä och näver.” I: Norrbotten.

Petersson, L red. 2011. Slöjden börjar i skogen: konsten att läsa ett träd. Hemslöjdens förlag.

Svensson N-I 1947. ”Yrkesskolorna.” I: Svensk bygd och folkkultur i samling, forskning och vård, Volym 3.


Länkar

Centrum för bastabinnelänk till annan webbplats

Ingrid Andreassons vävateljélänk till annan webbplats

Youtube: Bastabinnelänk till annan webbplats


Film

Bastabinne i Ödenäs. DVD 1996.