• Huvudmeny

Luciatåg

Luciafirandet kan innehålla en mängd olika inslag och består ofta av sång och musik och ett luciatåg.

Kategori: Högtider, Musik och dans

Namn: Luciatåg

Anmält datum: 12 november 2015

Geografiskt läge: Hela landet

luciatåg med barn

Luciafirande i Krabbegården, Asperö.

Beskrivning

Lucia firas allmänt i Sverige den 13 december i skolor och förskolor, i kyrkor, på arbetsplatser och sjukhus, i privata sammanhang – och av många svenskar i utlandet. Luciafirandet kan innehålla en mängd olika inslag och består ofta av sång och musik och ett luciatåg. I täten går Lucia, i vitt långt klänningslinne och med en ljuskrona på huvudet, följd av likadant klädda tärnor med glitter i håret och stjärngossar med stjärnbeströdda vita struthattar. Även tomtenissar och pepparkaksfigurer förekommer, främst då barn medverkar. Under själva tågandet är det ofta sångerna Sankta Lucia och Natten går tunga fjät som står på repertoaren, båda till samma melodi. Därefter ställer deltagarna upp sig och sjunger en rad olika visor, som varieras beroende på i vilket sammanhang firandet äger rum, och som ofta har anknytning till de figurer som finns med. Traditionen att fira lucia på detta vis – att ”lussa” – är idag mycket levande i förskolor och skolor, ofta med flera lucior i tåget. Syskon, föräldrar och mor- och farföräldrar kan bjudas in för att titta på framträdandet, som brukar följas av en fikastund med pepparkakor och lussebullar, saft och kaffe. Även i hemmen kan lucia komma med en kaffebricka.

På luciadagen direktsänds också luciatåg i TV, i regel stora arrangemang med kör- och solosång; ofta är platsen en kyrka. Det förekommer också tävlingar, t.ex. i olika kommuner, där lucian under en tid före den 13:e röstas fram, och där deltagarna i tävlingen sedan bildar en luciatrupp och uppträder på bland annat äldreboenden och i olika förenings-, turist- och marknadsföringssammanhang. Även insamling av pengar till välgörande ändamål är ett vanligt nutida inslag. Luciafirandet är dock ständigt föremål för förändring, inte minst beroende på en allt större kritik mot dagspressens luciatävlingar med skönhet som främsta kriterium. Allt fler arrangörer har därför valt att sluta anordna officiella luciatåg. I skolorna förändras också traditionen då man inte sällan leker med inslagen, bryter upp könsordningen i vem som kan vara lucia eller stjärngosse och lägger till nya utklädda figurer, exempelvis julklappar, som sjunger nya sånger.

närbild på tärnor i luciatåg som håller i ljus

Foto: Mostphotos

Historik

Förr sågs lucianatten som årets längsta natt. Detta förknippades med många föreställningar som levde kvar ända in på nittonhundratalet. Under lucianatten ansågs många onda krafter och övernaturliga väsen vara i rörelse. Lucia var också dagen som under katolsk tid markerade inledningen på fastan före jul och det var tradition att äta och dricka mycket denna dag. Ungdomar klädde ut sig, ibland till det motsatta könet, för att i samlad trupp vandra runt i stugorna för att sjunga och tigga mat och dryck. Se vidare:

Dagens firande, med en lucia följd av ett sällskap, är av sent datum och har mycket svag koppling till det katolska helgonet Lucia, som har sin dag den 13 december i kalendern. Förebilden anses bland annat vara en tysk utklädningssed, då en flicka kläs som julängel med ljus i håret. I Sverige finns belägg för ett liknande firande ifrån högreståndsmiljö i Västergötland på 1760-talet. Seden spreds sedan i landskapen runt Vänern, och togs under 1800-talet upp av västsvenska studentnationer vid universiteten i Uppsala och Lund. År 1869 hade man i Lund för första gången en gemensam lussefest för de västsvenska nationerna. Eftersom det under denna tid inte fanns några kvinnliga studenter vid universiteten var lucian oftast en man som skred fram i spetsen av ett fackeltåg. En mängd olika västsvenska organisationer tog därefter upp seden, exempelvis Västgöta gille i Lund som från 1890 årligen firade lucia. År 1893 lanserades luciafirandet på Skansen, då som exempel på en regional festsed. Därefter har föreningslivet, inte minst IOGT och nykterhetsrörelsen, husmodersföreningar, lanthushållsskolor med flera bidragit till att luciafirandet har blivit allmänt utbrett.

Luciafirandet blev tidigt en symbol för regional och senare även nationell gemenskap. Det är också ett exempel på hur en sed kan få allmän spridning under en förhållandevis kort tidsperiod under inflytande av bland annat media. Efter 1920 spreds den bland annat genom annonser i svensk dagspress. År 1927 tog Stockholms Dagblad initiativ till en tävling med ett offentligt luciatåg vilket innebar att lucian åkte med sina tärnor till ljusfesten på Skansen. Tävlingen blev en stor succé som snabbt spred sig till nästan alla städer i riket samt till de svensktalande delarna av Finland. Under 1930-talet stod en mängd nya organisationer och föreningar som arrangörer av luciafirande och seden infördes efter hand även i kyrkan. Seden har efter 1960 fått stor spridning som familjesed, främst bland barnfamiljer. Under senare delen av 1900-talet har luciafirandet spridits även till Norge och Danmark samt till andra delar av världen, bland annat genom olika föreningar för utlandssvenskar och bland Amerikas svenskättlingar.

Vidareförande

Idag är förskolor och skolor betydande traditionsförmedlare. Luciafirandet förs också vidare genom exempelvis kommersiella aktörer, föreningar, organisationer samt i privata sammanhang. Olika medier och inte minst TV spelar en viktig roll. Sångerna förmedlas ofta via muntlig tradition, men också genom olika tryckta förlagor och audiovisuella medier.

Främjande

Luciafirande ingår idag som ett regelbundet inslag i förskolor och skolor, och lever och förändras med utövarna. Detsamma gäller firandet på arbetsplatser och inom vården. Någon eller några måste då aktivt ta tag i arrangemanget och hålla traditionen vid liv. Som familjesed är firandet med luciatåg vanligast bland barnfamiljer, medan det formmässigt ofta mer reglerade firandet som sänds i TV har en bredare publik. Det anordnas även tävlingar och uttagningar i olika sammanhang, ett bruk som förmodligen lever så länge det finns intresse bland allmänheten, men också undergår förändring av form och innehåll.

Kommentera artikeln
Vill du kommentera den här artikeln? Använd kontaktformuläret nedan.



Uppdaterad 01 april 2016
Logga Levande traditioner


Läs mer

Inblicken: Se nu nalkas Lucia

Händelser i almanackan: Luciadagen

Projekt: Luciamotivet i svensk tradition

Länkar

Kollega.se: Varning för jullänk till annan webbplats

Youtube: Luciamorgon i Kungsholms kyrkalänk till annan webbplats

Youtube: Luciatåglänk till annan webbplats

Litteratur

Bringéus, N-A 1976. Årets festseder. Stockholm: LT förlag.

Bringéus, N-A 1998. “Lucia - medieval Saint's day - modern festival of light”. I: Arv: tidskrift för nordisk folkminnesforskning. Uppsala.

Eskeröd A 1953. Årets fester. LTs förlag.

Ek-Nilsson K. 2010. Lucia och Lilith, gestaltningar av ond och god kvinnlighet.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster I Nätverket 2010: 16: 20–23

Ek-Nilsson K. 2015. “Folk Belief and Rituals about Bread in Sweden. Some Interpretations and Comparisons with Today’s Hipster Culture.”länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster I: The ritual year 10. Magic in Rituals and Rituals in Magic

Knuts E 2006. ”Lucia var ett spöke.” I: Nu gör vi jul igen. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen i samarbete med Folklivsarkivet, Lunds universitet.

Natten går tunga fjät/Sankta Lucia 1997. I: Noterat 5. Svenskt visarkiv: Stockholm.

Swahn J-Ö 1999. Majstång, kräftor och Lucia: svenska festseder. Stockholm: Svenska institutet (SI).

Tajani A 1996. Varför firar vi Lucia?: [folktron, kulten, traditionen, legenden]. Höör: 2 kronors förlag.