• Huvudmeny

Vasilica

I Sverige firas vasilica framförallt av de romer som har kommit hit från Balkan. Traditionens syfte är främst att önska hälsa och välgång under det kommande året. Seden har efter hand förändrats.

Kategori: Högtider och ritualer

Namn: Vasilica

Geografiskt läge: Hela landet

Dans och musik förekommer ofta under kvällsvarden. Foto: Stambolka Demirovic

Beskrivning

Vasilica firas lite olika i skilda delar av Balkan. Längden på högtiden varierar bland olika grupper. Firandet tar vanligen sin början under natten mellan 13 och 14 januari

Syftet med firandet är främst att önska hälsa och välgång tillsammans med sin familj. Enligt traditionen är detta relaterat till vem som kommer på besök. Personen som besöker familjen för första gången natten mellan 13 och 14 januari, strax efter midnatt heter polaznko.

När polazniko kommer på besök har han en gren från en ek i handen vilken han kastar in i huset tillsammans med mynt och korn av majs eller vete så familjen inte ska lida brist på mat och pengar och ha en god hälsa under det kommande året. Om familjen får ett bra år får personen vara polazniko även nästkommande år. Om familjen drabbas av ekonomiska svårigheter och andra negativa händelser slutar man ofta fira vasilica.

Firandet inleds med en gemensam middag. Huvudrätten är gås med kåldolmar, därefter äter man olika efterrätter: revanija, tatlija och baklava. Baklavan anses vara den viktigaste efterrätten. Numera brukar man köpa färdig baklava eller filodeg. Förr var man uppe hela natten och hjälptes åt att tillreda rätterna. Kvinnorna kavlade filodegen medan männen torkade den. Därefter skars degen i olika mönster innan den slutligen gräddades. En annan viktigt del var såsen till baklavan som gjordes av socker och vatten.

Mor kavlar ut deg till pita som hon sedan ska fylla med fetaost. Foto: Stambolka Demirovic

Under den gemensamma middagen brukar man ofta tända ljus och be en bön. Seden varierar dock från familj till familj beroende på var man kommer ifrån. Bland romer från Serbien förknippas seden främst med helgonet Sveti Vasilje till vilket man tänder ett ljus och ber en bön om lycka och välgång. Antalet böneljus kan variera. I vissa familjer tänds upp till fem böneljus för en god hälsa, bra utbildning och arbete. När det sista ljuset tänds bes en bön för att hålla familjen borta från oskyldiga anklagelser. Ljusen släcks tidigast efter midnatt. En viktig del av firandet är även traditionen att dela på en brödkaka pogača [pogtja] i vilken det finns ett mynt som bringar lycka och välgång under det kommande året. Firandet av vasilica avslutas med en avskedsfest för släkt och vänner, även kallad ”korta natten”, vilket brukar ske inom en månad. När gästerna har kommit tänds ett stearinljus. Vid midnatt tar man tar farväl av Sveti Vasilja, Man tar då med sig ljuset ut och gör en önskan tillsammans innan vinden släcker det.

Historik

Vasilica kommer från det gamla serbisk-ortodoxa nyåret som firas enligt den julianska kalendern (år 46 f.v.t.–1753 e.Kr.). Numera firar serberna nyår i Sverige efter den nya kalendern, men arliromerna, vilka framförallt kommer från forna Jugoslavien, har fortsatt att fira nyår den fjortonde januari. Traditionerna kring firandet av vasilica har förändrats med tiden. Numera är vasilica en tradition som tillägnas helgonet Sveti Vasilja.

Vidareförande

Redan som liten är man med när vasilica firas. För många är traditionen förknippad med stor lycka, tacksamhet och glädje. Barnen lär sig redan tidigt att fira vasilica och får hjälpa till hemma med alla förberedelser.

Främjande

Vasilica är en av få traditioner som representerar romer från Balkan. Traditionen är inte speciellt väldokumenterad och det saknas beskrivningar i litteratur och på internet. De äldre är därför extra noga med att föra traditionen vidare och att betona sedens bruk och betydelse.

Alla som får undervisning i romska som modersmål i grundskolan får även undervisning i tema traditioner. Förhoppningsvis får eleverna därigenom en ökad förståelse för vikten av att föra vidare traditionen.

Kommentera artikeln
Vill du kommentera den här artikeln? Använd kontaktformuläret nedan.



Uppdaterad 22 mars 2018

Läs mer

Databasen Rombaselänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster sprider information om romernas kultur och historia. Syftet är bland annat att förbättra romernas situation i Europa.

Skolverket/Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk för grundskolanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

UR: Mitt liv som rom i Sverige - Celina Adamssonlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Fler romska länkar