• Huvudmeny

25 juli 2016

Dags för nytt ortnamnslexikon

Inblicken. Från Abbekås till Öxnevalla. I höst kommer en ny upplaga av Svenskt ortnamnslexikon och på institutet arbetar redaktionen för fullt med de sista justeringarna.

Två personer sitter vid skrivbord och tittar ner i papper. Boken Sveriges ortnamnslexikon i förgrunden.

Elin Pihl och Mats Wahlberg diskuterar ändringar i manuset.

Bråda tider inför lansering

Institutets korridorer börjar bli semestertomma, men någon sommarlunk märks inte i kontoret där Elin Pihl och Mats Wahlberg sitter och jobbar med den andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon. De är mitt inne i korrekturläsningen av manuset och nu väntar intensiva veckor för att hålla tidsplanen med lansering i mitten av september.

”Korrekturläsningen tar tid. Det finns mycket kursiveringar och en del ovanliga tecken som ska hamna på rätt ställe och man behöver gå igenom avstavningarna så att de blir riktiga”, säger ortnamnsforskaren Mats Wahlberg som är redaktör för både den ursprungliga och den kommande upplagan av lexikonet.

Ändringar sker också in i det sista – samma dag som vi ses för intervju kommer ett regeringsbeslut som fastställer det umesamiska namnet för Dorotea och då behöver den artikeln formuleras om.

Omarbetad upplaga

porträtt Elin Pihl och Mats Wahlberg

Svenskt ortnamnslexikon gavs ut 2003 och bygger på institutets namnsamlingar och på aktuell namnforskning. Arbetet med en ny och reviderad upplaga inleddes 2015.

”Det har hänt mycket sedan 2003, forskningen går framåt och det kommer nya rön och tolkningar som gör att boken behöver uppdateras”, säger Mats Wahlberg.

I den andra upplagan finns ett sextiotal nya ortnamn med förklaringar.

”Flera hundra av de ursprungliga artiklarna har också skrivits om i olika utsträckning och vi har lagt till nya fotografier och kartor som illustrationer”, berättar Elin Pihl som är forskningsarkivarie på Namnarkivet och redaktionssekreterare för Svenskt ortnamnslexikon.

Många av namnen på samiska och meänkieli har också uppdaterats eftersom stavningen har ändrats sedan den förra upplagan.

6 300 ortnamn och naturnamn

Svenskt ortnamnslexikon ges ut av Institutet för språk och folkminnen i samarbete med Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet och ett tiotal ortnamnsforskare bidrar med artiklar. Sammanlagt behandlas 6 300 svenska, finska och samiska ortnamn och naturnamn i Sverige. Alla landskap, län, socknar, städer och tätorter finns med liksom de mest välkända naturnamnen på exempelvis åar, sjöar och fjäll. Det finns också ett antal namn på mindre bebyggelser som gårdar och byar. Boken är skriven på ett populärvetenskapligt sätt och målgruppen är den intresserade allmänheten.

Stort intresse för ortnamn

”Folk är väldigt intresserade av det här med ortnamn. Åker man förbi en vägskylt med något konstigt ortnamn på vägen vill man veta varför det heter som det gör. Ofta kan namnet vara helt obegripligt utan en förklaring”, säger Mats Wahlberg och tar sjön Siljan som exempel:

”Namnet Siljan är släkt med verbet svälja vilket syftar på en djup ränna, ett svalg, på sjöns botten. Men det är inte så lätt att gissa sig till utifrån själva namnet.”

Svenskt ortnamnslexikon är en av institutets största försäljningssuccéer och den första upplagan har hittills sålts i över 14 000 exemplar. Att ortnamnsfrågor väcker engagemang märks också på alla de människor som kontaktar Namnarkivet för att ställa frågor, diskutera eller bidra med kunskap.

”Ett samtal från en initierad läsare ledde faktiskt till att vi har ändrat en uppgift i den här upplagan”, berättar Elin Pihl.

Uppdaterad 16 september 2016

Redaktionens favoriter

Vi bad Elin Pihl och Mats Wahlberg välja ut sina favoriter från ortnamnslexikonet.

Elin Pihl


Istermyrliden
Innehåller dialektordet ister ’blånor (fibrer som erhålls som biprodukt vid beredning av lin och hampa)’. Efterledet är lid ’sluttning i skog’.

Normlösa
Förleden norm- kommer från fornsvenskans norme 'insnävning, inbuktning'. Efterledet -lösa betyder 'glänt; äng'.

Ödängla 
Innehåller en sammansättning av fornsvenskans ødher ’vadbar’ eller ødhe ’vadställe’ och ængil ’förträngning’. Betydelsen blir ’det vadbara (trånga) sundet’ och syfta på det smala sund som tidigare skilde Ödängla från fastlandet.

Mats Wahlberg

Gussnava
Innehåller en sammansättning av mansnamnet Guthir och dialektordet snabe 'kilformigt stycke mark'.

Berg
Platsens ursprungliga namn är Stek vilket är ett dialektord med betydelsen 'ett slags byggnad för ryssja'. Genom ett par felaktiga avskrivningar i jordeboken (Steegh - Stergh - Bergh) fick gården sitt nuvarande namn.

Charlottenberg
Järnbruk i Värmland som fick sitt namn efter hustrun till brukets förste ägare, Charlotte Berg.