• Huvudmeny

10 augusti 2016

”Platsen lockar fram berättelser”

Inblicken. Trots att det har bott romer i Sverige i hundratals år saknas deras röster i de svenska arkiven. Med utgångspunkt i det så kallade Skarpnäckslägret vill projektet ”I stadens utkant” tillföra nytt material om svensk-romsk historia.

Fred Taikon och Charlotte Hyltén-Cavallius berättar om lägret under en visning av utgrävningsplatsen i maj 2016.

Romska röster saknas

”I arkiven finns mycket material om romer, men det finns inga romska röster. Allt handlar om majoritetsbefolkningens syn på romer och det är ofta antiziganistiskt. Det här vill vi förändra och tillföra nytt material till statliga arkiv där romerna själva får berätta”.

Det säger Charlotte Hyltén-Cavallius som är forskare på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Hon är en av projektledarna för ”I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet” som är ett tvärvetenskapligt samverkansprojekt mellan institutet, Historiska museet, kulturföreningen É Romani Glinda, Mångkulturellt Centrum och Stiftelsen Kulturmiljövård. Projektet pågår under 2015 och 2016 och består av flera delar: arkivstudier, livshistoriska intervjuer och arkeologiska utgrävningar.

Foto: 

Romskt läger i Gubbängen 1943. Foto: Vimar Ericsson, Svenska Dagbladet /Stadsmuseet i Stockholm

Läger blev utgångspunkt

Projektet tar avstamp i ett av de permanenta läger i Stockholm som staden på 1950-talet ställde i ordning som boplatser för de svenska romer som ännu inte hade fått tillgång till en lägenhet. Vid två tillfällen har det gjorts arkeologiska utgrävningar av platsen där det så kallade Skarpnäckslägret låg.

Arkeologisk utgrävning i det så kallade "Skapsnäckslägret" maj 2016.

Charlotte Hyltén-Cavallius har gjort livshistoriska intervjuer med ett tiotal svenska romer som har erfarenhet av att bo i olika former av läger. Intervjuerna handlar om deras liv, om att vara rom i Sverige, att bo i läger och att utsättas för avhysningar och diskriminering men också om den kreativitet och materialkännedom som var nödvändig i en tillvaro som präglades av ständiga uppbrott.

”Det finns otroligt starka och gripande berättelser här. Att få berätta sin historia kan också ha en personlig betydelse för de som deltar och deras anhöriga.”

Charlotte Hyltén-Cavallius visar runt på utgrävningsplatsen i Skarpnäck.

Platsen ger nya berättelser

Charlotte Hyltén-Cavallius berättar att de arkeologiska utgrävningarna vid flera tillfällen fått besök av människor som bott i eller i närheten av lägret och som har bidragit med minnen och berättelser

”Det är intressant för mig som etnolog att få inblick i hur man kan arbeta med platser. Platsen lockar fram minnen som man inte haft nära till hands och det ger nya berättelser. Det blev väldigt bra samtal”, säger hon.

Materialet som samlats in har resulterat i flera artiklar och kommer även att sammanställas till en bok. Projektet ska också hjälpa till att komplettera Historiska museets fasta utställning Sveriges historia med en del om svenska romers historia.

Uppdaterad 28 augusti 2017

Läs mer

Inblicken: “Vi vill fylla den lucka som finns”

Minoritetsspråk: Romska

Nyhet: Visning av utgrävningsplats (29 april 2016)

Projektsida: I stadens utkant

Projektsida: Romsk vardag

Projektsida: Resandefolkets språk och kultur

Länkar

Hemsida för projektet: I stadens utkantlänk till annan webbplats

Riksantikvarieämbetet: I stadens utkantlänk till annan webbplats

Historiska museet: Svenska romers historia synliggörs genom forskningsprojektlänk till annan webbplats

Mångkulturellt centrum: Forskningsprojekt ska synliggöra svenska romers historialänk till annan webbplats

Tidningen Hammarby Skarpnäck: Unikt utgrävningsprojekt fyller i romernas historialänk till annan webbplats (13 maj 2016)

Historik

Den tidigaste kända historiska källan som nämner människor som tros vara romer är Stockholms stads tänkeböcker från 1512.

Vid tiden runt det förra sekelskiftet kom flera romska familjer till Sverige från olika länder i Europa. I och med första världskrigets utbrott valde många att stanna kvar i Sverige.

Under första hälften av 1900-talet levde svenska romer oftast ett kringresande liv med tillfälliga boplatser eftersom de inte tilläts stanna länge på samma plats.

1952 erkändes romer som svenska medborgare och fick därmed rätt till bostäder och skolgång.

Under 1960-talet skapades en kamp för romers medborgerliga rättigheter och ett engagemang för att skapa bättre förutsättningar för romers kultur och spark. En av de mest framträdande personerna i debatten var författaren Katarina Taikon som 1963 kom ut med boken Zigenerska.

1999 ratificerar Sverige Europarådets minoritetsspråkskonvention och romska blir därmed ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Romska finns i flera olika dialekter och talas av ungefär 40 000 människor i Sverige.