• Huvudmeny

Kärleksmagi på 1800-talsvis

Går det att göra något åt obesvarad kärlek? Vi dök ned i arkiven och hittade några kärleksrecept från 1800-talet.

Klicka på bilden för att se den i större format.

Om en man blef kär i en kvinna, eller en kvinna i en man hvilket det var och den af dem som je besvarade den andres kärlek af honom eller henne skulle den förälskade medan han eller hon sof klippa af några hårtestar med hvilka man begaf sig af till den 'kloka', som det troddes kunde allting välbeställa.

Berättat av Oskar Jansson, född 1875, Åsljunga socken, Skåne. Upptecknad 1926.
Arkivuppteckning: Liu00554:6

Om man kan få rönnbär i fickan på någon så blev den kär i den person som lagt dem.

Berättat av Albartina Nyman, Hjärtums socken, Bohuslän. Upptecknad av Frans Hjalmar Palmqvist 1925. Arkivuppteckning: VFF01070:13

Om man tog ett grodben, och skrapade den person som man ville ha till maka nerefter ryggen med detta så blev denne alldeles övermåttan kär i en. Man skrapade dennes kärlek till sig, trodde man. Men man måste noga komma ihåg att man skrapade nerefter ryggen, åt sig, och ej uppefter ryggen från sig, ty gjorde man detta så skrapade man därmed också personens kärlek ifrån sig och då kunde man aldrig tänka på att få honom, ty det verkade ganska kraftigt på vilket håll man än drog.

Berättat av A. Johansson, född 1863, Torp socken, Bohuslän. Upptecknad av Arnold Olsson 1924.
Arkivuppteckning: VFF01064:4

För en 18 -19 år sedan hade vi en piga från Västerhus i Själevad. Hon sade, att hon skulle kunna göra en karl så tokig efter sig, så han skulle aldrig vilja skiljas ifrån henne. Då di fråga de, hur hon då skulle bära sig åt, svarade hon, att hon bara skulle ta av sina 'saker' (menstruation) och ge honom in i kaffe.

Berättat av Märta Wästerberg, född 1853 i Indals socken, Medelpad. Upptecknad av Ella Ohlson 1919 i Mo socken, Ångermanland.
Arkivuppteckning: 01662:11

Om en yngling hade förälskat sig i en flicka och hon ej besvarade hans känslor, då var inget annat att göra än att gå till någon 'klok' gubbe som genom trolldom, kunde förmå flickan att gifta sig. Detta tillgick på följande sätt. Först skulle pojken, en torsdagsnatt kl. tolv, gå tre gånger avigt genom en stor lycka, eller ring, gjord av sälj, som var huggen och hopbunden en söndag i fastan. Sedan skulle han, första kvällen det blivit nymåne, gå med den 'kloke' i sällskap, till flickans hem och sätta sig bredvid henne. Då skulle den 'kloke' osedd av flickan, medels 'näst' förena flickans blussöm med pojkens rockärm, sedan avskar han 'nästet' drog ur trådändan och lämnade denna till pojken. Denna skulle han bära på sig jämt, natt och dag, då blev flickan rysligt kär i pojken. Men tråden fick på inget vis tappas, ty då gick kärleken sin kos och tog alla pojkens ägodelar med sig.

Berättat av farmors mor, född 1812 i Sillerud socken, Värmland. Upptecknad av H. Skoglund 1924.
Arkivuppteckning: VFF01213:15f

Uppdaterad 28 februari 2017

Mer läsning med kärlekstema