• Huvudmeny

Premiär för nya skrivregler

I dagarna släpps den nya upplagan av Språkrådets Svenska skrivregler. Vi träffade bokens huvudredaktör, Ola Karlsson, för att fråga om hans arbete med boken och vilka nyheter som finns i den nya upplagan.

två upplagor av Svenska skrivregler - en gammal och den nya - på ett bord

Den första Svenska skrivregler publicerades 1947. 70 år senare är titeln fortfarande densamma även om själva rekommendationerna har ändrats en del med tiden.

Regler och bruk

Svenska skrivregler har sedan 1947 varit det allmänna rättesnöret i Sverige för skrivtekniska frågor. Nu släpps en ny upplaga med ett helt nytt kapitel om engelska samt flera utökade och omarbetade avsnitt. Mycket är sig likt, men för den inbitne läsaren finns det också mycket nytt. Den nya upplagan har en delvis annan hållning än tidigare; den är lite mer deskriptiv och beskriver språket utifrån hur det används snarare än hur reglerna säger att det bör användas.

porträtt

”De flesta vill ha mer deskriptiva råd med olika argument – att vi presenterar utvalda exempel och ger läsaren möjlighet att fatta ett eget beslut. Andra vill ha det mer konkret: skriv si, gör så. Vi försöker hitta en medelväg, en växelverkan mellan reglerna och bruket, men det är sällan möjligt att helt skilja dem åt. Bruket är grunden för reglerna men reglerna håller grunden i ordning så att alla vet vad som gäller”.

Det säger Ola Karlsson, språkvårdare i svenska på Språkrådet och såväl huvudredaktör som huvudförfattare för Svenska skrivregler.

Roligt, ärofyllt och lite nervöst

Ola är gammal i språkvårdsgamet, med 20 års erfarenhet som språkvårdare har han knutit många kontakter inom språksfären – en nyckelfaktor i arbetet med Svenska skrivregler enligt honom själv:

”Att vara redaktör är att vara projektledare och hålla kontakt med formgivare och förlag – att försöka skapa en helhet. En stor del av arbetet handlar om dialog med andra aktörer inom språkvård – TNC, Svenska akademien, SVT:s språkrådgivare – men också andra aktörer som besitter kunskap i olika sakfrågor.”

Språkrådets Svenska skrivregler ses av många som den officiella förteckningen över de svenska skrivreglerna, och som huvudredaktör vilar ett visst ansvar på Olas axlar:

”Visst känns ansvaret på ett sätt lite betungande och nervöst. Samtidigt är det ärofyllt, och väldigt roligt, att det är så många som läser och följer råden i boken. Som skrivregelsnörd tycker jag också att det är väldigt stimulerande att få sätta sig in i och ha överblick över så många olika sakfrågor. I arbetet med den nya upplagan har jag till exempel lärt mig en massa om makedonska, arabiska tecken och engelska citatkonventioner. Man blir lite mer allmänbildad för varje dag i det här jobbet.”

Huvudredaktören Ola Karlsson visar upp den nya Svenska skrivregler under ett boksläppsfirande på Språkrådet.

Undersökningar i språkbruket

För att samla material och kvalitetssäkra bokens innehåll krävs ett omfattande förarbete. Det viktigaste i förarbetet, berättar Ola, har varit undersökningar i språkbruket för olika viktiga språkfrågor:

”Språkrådets rekommendationer ska i så hög utsträckning som möjligt vara förankrade i det faktiska språkbruket. Det rör sig framför allt om frekvenssökningar i textdatabaser, ofta medietexter. Men det är viktigt att täcka in många gruppers språkbruk, inte bara journalisters. Ett bra exempel på en språkfråga vi undersökt är användningen av dels. Den traditionella användningen dels x, dels y är i total uppluckring – bör vi då ändra vår hållning? Eller bli mindre hårda? Följer ingen våra rekommendationer förlorar de sitt syfte.”

Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn både till vad som är mest pedagogiskt och till etablerade språkkonventioner. Ola tar tecknet kolon före uppräkningar som exempel:

”I dag är det nästan vanligare att inleda en uppräkning med ett semikolon, i kontrast till vad reglerna säger. Konventionerna för hur kolon och semikolon ska användas är dock så pass fasta, både i Sverige och internationellt, att vi inte är beredda att överge dem alltför lättvindigt. I den frågan står på sätt och vis reglerna över bruket.”

Skrivreglerna återspeglar också på andra sätt utvecklingen i språkbruket:

”Det fortsatta närmandet mellan det talade och det skrivna språket är ett exempel, där framför allt det vardagsnära språket breder ut sig. I den förra upplagan beskrevs sån och nån som talspråksformer, idag ses de närmast som normalformer.”

Främmande språk i svenskan

En annan förändring Ola pekar på är främmande språk i svenska sammanhang. Det handlar bland annat om myndigheters tillhandahållande av information på minoritetsspråk, och om hantering av utländska namn och lånord. Språkvårdare har länge förespråkat exonymer, dvs. namnformer som anpassats till det egna språket i stavning och uttal.

”Tidigare uttalade de flesta svenskar den amerikanska delstaten Arkansas ganska bokstavsenligt, idag skulle nog många uppfatta ett sådant uttal som lite konstigt”.

Motsatsen heter endonym, dvs. att ett namn stavas och uttalas som i källspråket, alltså att man uttalar Arkansas mer som ”Arkenså”. Användandet av endonymer ökar i många länder, vilket skapar en enhetlighet i användandet av ort- och personnamn.

”Enhetligheten bryts förstås av att det finns olika skriftsystem. Men även där sker en tillnärmning globalt; i många asiatiska länder sprids användandet av latinska bokstäver även i inhemska sammanhang, och i några forna Sovjetstater har man övergått från kyrilliska till det latinska alfabetet.”

”Plural-s är ingen nyhet”

Nyligen briserade ett smärre drev mot plural-s:ets eventuella intåg i svenskan. Upprinnelsen var ett uttalande av just Ola Karlsson under ett seminarium på konferensen Språkforumlänk till annan webbplats, och Dagens Nyheter beskrev det hela som ”årets språkbomb”länk till annan webbplats. Men Ola är tveksam till nyhetsvärdet:

”Det blev lite av en fejknyhet. Plural-s:et är ingen nyhet i svenska språket, och vår hållning till s-plural är bara delvis ny. Vi råder fortfarande i första hand till andra böjningslösningar än s-plural för de flesta lånord, men i den nya upplagan har vi mjukat upp hållningen och förklarar att vissa ord enbart har s-plural, exempelvis fans och shorts. Och vi konstaterar att s-plural i dag definitivt är en del av det svenska böjningssystemet.”

Finns det några andra potentiella språkbomber i nya upplagan av Svenska skrivregler?

”Nja, haha. Det är klart, det kan finnas de som tror att vi uppmuntrar till något bara för att vi tar upp och beskriver fenomenet. Uteslutningstecknet ellipsligatur <…>, som tidigare enbart beskrevs som en markör för utelämning av text, tas i den nya upplagan även upp som känslomarkör – det skulle kanske kunna uppröra någon.”

Om ellipsligaturen som känslomarkör bli en språkbomb eller ej, ja det får tiden utvisa …

Uppdaterad 16 maj 2017

Mer om Svenska skrivregler

I årets första nummer av Språkbruk skriver Ola Karlsson om nyheterna i Svenska skrivregler: Främmande ord är ett viktigt tema i Svenska skrivreglerlänk till annan webbplats (Språkbruk 1/2017)

På UR:s hemsida kan du se en föreläsning med Ola Karlsson från Språkforum 2017: Nytt i svenska skrivregler – föreläsning med Ola Karlssonlänk till annan webbplats (17 mars 2017)

Mer om boken och hur man får tag på den hittar du på sidan Svenska skrivregler 2017.

Kontakt


Ola Karlsson, Språkrådet

Telefon: 073-558 60 60
E-post: ola.karlsson@
sprakochfolkminnen.se