• Huvudmeny

Lingontider i skogen

Nu börjar lingonen lysa röda i skogen. Råglingon brukar de första lingonen kallas, som mognar samtidigt med rågen.

korg med lingon på lingonris

Lingon är de bär som haft störst betydelse i äldre tiders kosthåll, berättar Åsa Holmgren som är forskningsarkivarie på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

Eftersom lingon innehåller bensoesyra, har de en naturlig förmåga att konserveras. Den största delen av lingonskörden kokades in som sur sylt. Den användes sedan till gröt, till palt, till sill, potatis. Många överlevde tidvis på lingon och potatis.

Men de första lingonen som mognade passade man ibland på att lägga in som vattenlingon eller vattlingon. Rena lingon läggs i en flaska som fylls med kokt, kallt vatten. De får sedan stå svalt och mörkt och togs fram när det var dag för kalas, säger hon.

Röster från arkivet

I våra arkiv finns många berättelser om råglingonets plats i äldre tiders kosthåll. Här är några röster:

Lingon kan också användas råa. Man kan vid rensningen plocka ur särskilt stora och fina lingon, som man sedan lägger på burk och slår vatten över. Man kallar dem då vattlingon, (märk: inte vattenlingon.) När dom sen ska användas, häller man bort allt vatten och blandar lingonen med socker och grädde. Denna rätt serverades ofta förr på kalas som mellanbjudning, jämte kakor av olika slag, knäck, karameller, saft mm.

Berättat av: Isa Fjellström, Piteå, 81 år
Hildur Spångberg, Munksund, 82 år
Henny Holmlund, Piteå, 80 år
Ellida Lundgren, Pite-Långnäs, 79 år
Elna Risberg, Piteå, 76 år
Bengt Risberg, Piteå, 73 år
Jenny Lundberg, Piteå, 70 år
Siri Lundberg Norrfjärden, 64 år
Upptecknat: 1975 av Egon Lundberg (arkivuppteckning M132 29520)

Lingontiden var en härlig tid. Först kom råglingonen, som var fast och hårda och mognade samtidigt med rågen. Man gav sig ut några stycken för att plocka dem. Av dem plockade man inte några större mängder. Sedan samlades familjens kvinnor och barm i köket och man pickade varje lingon med en nål, la dem på rengjorda literflaskor, slog på friskt vatten, korkade och harzade. La dem sedan kallt i källaren och tog fram dem och åt dem som förfriskning vid helger och kalas. Det var på 1920-talet och framåt. De åts med litet mindre strösocker och var en mycket uppskattad förfriskning.

Berättat av: Vivi Wendin (född 1912)
Plats: Valbo, Gästrikland
Upptecknat: 1977 (arkivuppteckning 30634)

Lingon lagda i vatten på buteljer, var gott att äta med socker till, då man behövde svalka sig mellan lekarna på en julgransplundring.

Berättat av: Eva Limburg (född 1891)
Plats: Bälinge, Börje, Jumkil, Vendel, Uppland
Upptecknat: 1959 (arkivuppteckning M132 24264)

Läs mer från Inblicken

Uppdaterad 01 september 2017

Matkartan

Vid institutet bedrivs nu projektet Kunskapsbank för traditionell småskalig matkultur som utifrån institutets samlingar ska synliggöra och tillgängliggöra kulturarv kopplade till mat, dryck och måltider. Tanken är att under 2018 lansera en webbaserad Matkarta där det går att hitta information, fakta och uppteckningar från folkminnesarkiven.

Läs mer om projektet på sidan Kunskapsbank för traditionell småskalig matkultur