• Huvudmeny

23 juni 2014

Just amazing eller very nice?

Svenska studenter som pluggar engelska på universitet förstärker och tonar ner det de beskriver lika mycket som brittiska studenter när de talar. Men när britten utbrister absolutely brilliant nöjer sig svensken med ett very nice. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

I avhandlingen ”Completely Headless”. Modification of adjectives in Swedish advanced learners” undersöker Victoria Börjesson vilka uttryck svenska respektive brittiska studenter använder när de talar engelska under en intervju. Antalet förstärkande och nedtonade uttryck i intervjuerna var påfallande likt mellan svenskarna och britterna. Däremot undvek svenskarna, till skillnad från britterna, starka uttryck. Istället använde de till exempel very nice, eller de nedtonande not so, not that och not very – uttryck som påminner om svenskans vanliga inte så, som i inte så kul och inte så bra. ”Starka uttryck som absolutely brilliant eller just amazing verkar inte vara en del av svenska studenters vardagsspråk”, konstaterar Viktoria Börjesson.

Däremot visar avhandlingen att svenska studenter gärna tar i lite extra när de skriver akademiska texter på engelska. Uttryck som innehåller en förstärkning eller nedtoning av ett adjektiv har många talspråksdrag, vilket enligt Viktoria Börjesson pekar på att studenterna har svårt att skilja på talad och skriven, formell och informell stil i engelska. Risken med ett alltför talspråknära skrivande är att många nyanser i språket går förlorade och i värsta fall att skribenten oavsiktligt låter arrogant eller hånfull.

För att svenska studenter ska bli mer medvetna om skillnaderna mellan talat och skrivet språk i engelska krävs större exponering och vana vid olika typer av texter långt före studierna i engelska på högskolenivå. ”I det sammanhanget kan betydelsen av att läsa inte underskattas”, säger Viktoria Börjesson.


Uppdaterad 23 juni 2014