• Huvudmeny

3 juni 2015

Fler värnar om de nationella minoriteterna

På uppdrag av Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen, Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget har TNS Sifo undersökt allmänhetens kunskap om och attityd till Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk. Här är några resultat från undersökningen.

Den nya undersökningen visar att allt fler i befolkningen tycker att det är viktigt att samhället ger stöd till de nationella minoriteterna. 40 procent av de tillfrågade anser det vara mycket viktigt, vilket är en rejäl ökning jämfört med 2010 då siffran var 27 procent. I gruppen unga (15-29  år) har andelen fördubblats.

Var tredje känner inte till någon av minoriteterna

66 procent av de tillfrågade i årets undersökning kunde nämna minst en av de nationella minoriteterna. Det innebär samtidigt att en tredjedel av Sveriges befolkning inte känner till någon av minoriteterna.  När det gäller språken blev resultatet ungefär detsamma: 65 procent kunde nämna minst ett av de nationella minoritetsspråken. I jämförelse med tidigare mätning är det en minskning: 2010 kunde 71 procent nämna minst ett av språken.

Jiddisch mer känt bland unga

15–29-åringar är den grupp som har lägst kännedom om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, precis som 2010. Samtidigt visar 2015 års undersökning på ett trendbrott: medan kunskapen minskar bland de tillfrågade som är 30 år eller äldre, ökar den i stället något bland de yngre. Särskilt ökar kännedomen om jiddisch. Medan bara 3 procent av 15–29-åringarna visste att jiddisch var ett nationellt minoritetsspråk 2010 var motsvarande siffra i 2015 års mätning 14 procent, vilket är nästan fem gånger så många.

Skillnad i ålder och utbildning

Precis som tidigare är kunskaperna om de nationella minoriteterna högre bland högskoleutbildade jämfört med de som enbart har grundskoleutbildning. Det går också att se en skillnad mellan åldersgrupper. Hälften av de intervjuade i gruppen 15-29 år kunde nämna någon av de nationella minoriteterna till skillnad från 68 procent av de som är 65 år och äldre.

Samer den mest kända minoriteten

Samer är fortfarande den mest välkända minoritetsgruppen, även om kännedomen gått ner något sedan 2010. Sex av tio intervjuade visste att samer är en nationell minoritet och nästan lika många att samiska är ett av de nationella minoritetsspråken.

För finskan, som i 2010 års mätning var det näst mest kända av språken, har siffran sjunkit ännu mer. 2010 visste 39 procent av befolkningen att finska är ett av de nationella minoritetsspråken. Motsvarande siffra i 2015 års undersökning var 28 procent, vilket innebär att inte ens var tredje person vet att finska är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk

Kunskapen något större inom förvaltningsområdena

Man kan konstatera att de som bor i ett förvaltningsområde för finska, meänkieli eller samiska har något större kännedom om samtliga nationella minoriteter och minoritetsspråk. Fler av de intervjuade där kan nämna någon eller några av de nationella minoriteterna, jämfört med de som bor i övriga delar av landet.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes i januari 2015 och omfattade telefonintervjuer med 2 000 personer i åldern 15 år eller äldre. I undersökningen fick personerna svara på frågan om de kunde nämna någon av Sveriges fem nationella minoriteter respektive fem nationella minoritetsspråk. De intervjuade fick också ange på en fyrgradig skala hur viktigt eller oviktigt de anser det vara att stödja språken och att de kan överleva i Sverige.

En motsvarande undersökning genomfördes 2010, vilket gör det möjligt att jämföra vissa av resultaten.

Läs hela rapporten

Nationella minoriteter 2015PDF (pdf, 956.3 kB)

Bakgrund

I Sverige har alla myndigheter en skyldighet att skydda och främja de nationella minoriteterna och deras språk. Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Vi har också fem nationella minoritetsspråk: jiddisch, romska, samiska, finska och meänkieli.

Förvaltningsområden

I Sverige finns särskilda förvaltningsområden där medborgare har rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska i muntlig och skriftlig kontakt med myndigheter och domstolar. Enligt minoritetslagen­­ – Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk – har de nationella minoriteterna rätt till förskoleplats i verksamhet som bedrivs på finska, meänkieli eller samiska, liksom rätt till omvårdnad inom äldreomsorgen av personal som behärskar det aktuella språket.

Uppdaterad 04 juni 2015