• Huvudmeny

16 mars 2017

Namnens roll hos flerspråkiga

Namn engagerar och har en förvånansvärt central roll i språket, inte minst som identitetsmarkörer. Men vad har olika namn för roll i språket hos flerspråkiga personer?

Ratiba Hanoush

I en intervju i senaste numret av Språktidningen intervjuas Ratiba Hanoush, som är forskningsassistent på institutet och
arbetar i forskningsprojektet Det mångkulturella Sveriges onomastikon. Förutom att arbeta i projektet har hon själv erfarenhet av hur namn kan förändras när det flyttas över språkgränser.

Ratiba Hanoush och hennes familj är från Syrien, där "Gh" i den latinska stavningen av familjens efternam Ghadri uttalas med arabiskans bakre r-ljud, alltså "Radri". I Sverige däremot blir det mer naturligt att efternamnet uttalas "Gadri", vilket familjen har fått vänja sig vid, berättar hon i intervjun i Språktidningen.

Hon tror också att det faktum att flerspråkiga kan få en svensk version av sitt namn är relativt odramatiskt för barn som växer upp i Sverige:

"Barn anpassar sig lätt, men föräldrarna kan tycka att det är jobbigt. De vill kanske ge sitt barn ett namn som visar deras religion eller tradition. Men så blir det något annat", säger hon i intervjun som handlar om hur namn färdas över språkgränserna.

Det mångkulturella Sveriges onomastikon

I det tvärvetenskapliga projektet som Ratiba Hanoush arbetar inom kombineras namnforskning och andraspråksforskning. Fokus för undersökningen är namnbruk, namnbildningar, namninlärning och relationen mellan ord och namn i språket hos olika grupper av flerspråkiga personer. Projektet leds av Maria Löfdahl och Lena Wenner vid institutets avdelning Dialekt, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg.

Hittills har man fokuserat på att intervjua tre grupper: barn som har svenska som förstaspråk men talar ett eller flera andra språk hemma, vuxna som nyligen flyttat till Sverige och håller på att lära sig svenska och resandefolket som har svenska som modersmål men även pratar resanderomska.

För personer som nyligen flyttat till Sverige och lär sig svenska i vuxen ålder blir namn en viktig del av språkinlärningen.

Maria Löfdahl

”Som ny i ett land är namnen bland det första i språket man kommer i kontakt med, till exempel namn på gator, orter och personer. Att förstå och behärska namn och namnbruket kan vara viktigt för identiteten och för att skapa sig ett hem i det nya landet”, säger projektledaren Maria Löfdahl.

För att lära sig de nya namnen har de intervjuade använt olika strategier som att koppla till liknande ord i modersmålet, jämföra med hur namnen ser ut i hemlandet eller lära sig ordagrant vilka ord namnen består av och vad de betyder.

Uppdaterad 17 mars 2017