• Huvudmeny

21 juni 2017

Nya språkcentrum bland förslagen från minoritetsutredningen

Den 15 juni överlämnade minoritetsutredningen sitt delbetänkande till kulturminister Alice Bah Kuhnke. Bland annat föreslås ett utökat uppdrag för Institutets språkvårdande arbete.

Den 1 september 2016 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn och analys av minoritetslagen (2009:274) samt, med utgångspunkt i översynen, föreslå åtgärder i syfte att säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter. Den 15 juni överlämnades delbetänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitiklänk till annan webbplats.

En framgångsrik reform - till viss del

Utredningen konstaterar i sitt delbetänkande att delar av den minoritetsreform som infördes av regeringen 2010 har varit framgångsrik. Antalet kommuner som tillhör ett förvaltningsområde, dvs ett område där finsk-, meänkieli- eller samisktalande har extra starka rättigheter att använda sina språk, har under de första fem åren ökat från 38 till 75. Man pekar också på de två samiska språkcentrumen som man menar har bidragit med framgångsrika metoder för revitalisering. Det största misstaget med det nuvarande systemet har enligt utredningen varit att man i princip helt misslyckats med att förverkliga de grundläggande rättigheter som ska gälla alla nationella minoriteter i hela landet.

Politisk integration och revitalisering

Vad gäller inriktningen på den framtida minoritetspolitiken lyfter utredningen fram två huvudspår. Det ena är att minoritetspolitiken i större utsträckning behöver riktas in på överföringen av språk och kultur mellan generationerna. Av minoritetspolitikens tre delmål måste det alltså satsas mer på revitaliseirng av språk och kultur, med särskilt fokus på barn och unga.

Det andra huvudspåret är att minoritetspolitiken måste integreras bättre inom andra politiska områden. Minoritetspolitiken är sektorsövergripande, dvs den berör egentligen alla områden i samhället, men hamnar i praktiken ofta i ett ”stuprör” och behandlas som ett särintresse. Ett av förslagen för bättre integration är att regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter överförs från minoritetslagen till skollagen respektive socialtjänstlagen.

Nya språkcentrum och ett utökat ansvar för minoritetsspråk

Institutet föreslås få ett nytt uppdrag från regeringen som utökar myndighetens ansvar för att vårda de nationella minoriteternas varieteter. Institutet föreslås också få ett uppdrag att utreda formerna för att inrätta nya språkcentrum – först och främst för finska och meänkieli, samt att undersöka möjligheterna att skapa motsvarande funktion för jiddisch och romska.

Andra förslag från utredningen är till exempel:

  • Regeringen ska inrätta en särskild myndighet för uppföljning, samordning och främjande av minoritetspolitiken.
  • En särskild bestämmelse ska införas i minoritetslagen som ger kommuner och landsting en skyldighet att anta minoritetspolitiska mål och riktlinjer som sedan följs upp.
  • Stadsbidraget till de nationella minoriteternas organisationer ska fördubblas.
  • Skolverket ska få ett uppdrag att utöka utbudet av utbildningsmaterial om de nationella minoriteterna.
  • Folkbildningsrådet ska få ett uppdrag att utarbeta en handlingsplan för ökad medvetenhet om de nationella minoriteterna och deras rättigheter inom folkbildningen.
  • Åtgärder som motverkar en negativ särbehandling av jiddisch, t.ex. vid utfärdande av sändningstillstånd för public service-företagen och insatser för lärarutbildning.

Läs mer:

  • Språkpolitik:

Minoritetslagen                          

  • Nyheter:

Minoritetsslagen ses över

Uppdaterad 22 juni 2017