• Huvudmeny

14 augusti 2017

Spöktornen tar över öarnas stränder

Längs många av stränderna på Gotland, Fårö och Öland bygger turister torn av stenar. Tornen utgör en fara för den känsliga naturen och andra besökare. Institutets folkminnesexpert Tommy Kuusela ger svar på hur traditionen med spöktorn kommit till.

Upprörda lokalbor, handfallna länsstyrelser och turister som vill göra avtryck står i fokus i diskussionen kring de spöktorn som breder ut sig längs landets stränder. På Fårö har tornen blivit en allt vanligare syn – trots att ön är ett naturreservat och att det därmed är förbjuden att förflytta eller bortföra block, sten eller fossil. Tidningen Land tog kontakt med institutets Tommy Kuusela för att ta reda på varför tornen byggs:

”I äldre tider såg man ofta högar som byggt av att människor kastade stenar och kvistar i en hög på en plats där någon hade blivit dödad […] på vissa håll kallades högarna för spökhögar.”

På vissa håll kallas tornen för ’gastetårn’:

”Förr när människor gick förbi den här typen av stenhög så passade man på att kasta en egen sten för säkerhets skull, eftersom man trodde att den dödes vålnad fanns under högen. Man ville helt enkelt undvika att bli gastkramad”, säger Tommy till Tidningen Land.

Nu för tiden, menar Tommy, är tornen oftast ett sätt att lämna avtryck på en plats man finner extra vacker.

”Att bygga tornet blir ett infall när man är på plats. Vi är kollektiva varelser och vill göra ett eget torn som markerar att ’jag har varit här’.”

Uppdaterad 15 augusti 2017