• Huvudmeny

30 oktober 2017

Hur firar vi Halloween i Sverige? Ny bok
om seden som både stör och berör

En importerad högtid då vi frossar i skräck, död och godis – eller ett barnvänligt höstkalas som i stora drag liknar många andra svenska högtider? I den nya boken Halloween. Omstridd och omhuldad undersöks halloweenfirandet i Sverige.

Halloween. Omstridd och omhuldad

Institutets nya bok om halloween

Halloween har väckt känslor sedan sitt genomslag i Sverige på 1990-talet. En del tycker att seden är alltför kommersiell, obehaglig eller osvensk och att den utgör ett hot mot allhelgonafirandet. För andra är halloween tvärtom en av årets höjdpunkter, en barnens högtid som är lika självklar att fira som både jul och midsommar.

På ett lättillgängligt och reflekterande sätt, och med hjälp av bilder och illustrationer, ger den nya boken Halloween. Omstridd och omhuldad en inblick i halloween och allt runt omkring: maskerna, dräkterna, pumporna, bus eller godis, kalasen och festerna. Författarnas studier av seden varvas med berättelser och beskrivningar från halloweenfirarna själva. Etnologen Agneta Lilja och folkloristen Fredrik Skott har skrivit boken utifrån institutets kontinuerliga dokumentation om halloween.

Moralpaniken och hotet mot allhelgona

Känslostormarna kring halloween eskalerade i Sverige runt år 2000. Då hade motståndet och diskussionerna tagit sådana proportioner i massmedierna att det liknade moralisk panik.

"Moralisk panik kan uppstå i ett samhälle när ett socialt värde anses hotat och i det här fallet gällde det att värna den vuxenstyrda kristna seden alla helgons dag", säger etnologen Agneta Lilja.

Halloween ansågs vara alltför kommersiell, obehaglig eller osvensk – en hednisk sed som skrämde barnen och fördärvade ungdomarna. Men det var hotet mot gravljuständningen på allhelgona som retade upp de högljudda halloweenmotståndarna mest.

Gravljuständning på Skogskyrkogården

Uppsving för alla helgons dag

"I debatten framställdes ljuständningsseden som uråldrig och ursvensk i motsats till det importerade halloweenjippot, men i själva verket har ljuständningen katolskt ursprung och fick spridning i Sverige först i mitten av 1900-talet", säger Agneta Lilja.

Rädslan för att halloween skulle konkurrera ut alla helgons dag visade sig vara obefogad. Sedan halloween slog igenom brett i Sverige har alla helgons dag tvärtom fått ett rejält uppsving och i dag existerar sederna parallellt med varandra med många gemensamma nämnare, exempelvis temat döden och ljuständningsritualer.

En barnens högtid och legitim revolt

Halloween är till stor del en barnens högtid och årligen rapporterar medierna att halloweenhäxorna ökar i antal medan påskkäringarna blir färre och färre. Vad är det egentligen med halloween som lockar barn och unga?

Sedan 1990-talet har Institutet för språk och folkminnen med hjälp av frågelistor och webbupprop samlat in svenskarnas syn på och erfarenheter av halloween.

Bus eller godis. Foto: Gudrun Anselm

"Bus eller godis, själva kringgåendet, är en av orsakerna till att många unga ser halloween som en minst lika rolig och viktig högtid som jul och påsk", säger Fredrik Skott.

Många av de unga som svarat på frågelistorna beskriver just hur buset, tänjandet av gränserna för det tillåtna, blivit en allt väsentligare del av seden i takt med att de själva blivit äldre. I jämförelse med påsk eller lucia ger halloween barnen och ungdomarna makten över seden, en legitim revolt gentemot äldre generationer.

Påminner om hur vi klädde ut oss förr

"Men det är inte bara normbrytandet som lockar utan många tycker helt enkelt att det är roligt att få klä ut sig till något skrämmande eller läskigt, vilket påminner mycket om äldre tiders utklädningsseder i Sverige", säger Fredrik Skott.

Mycket av det som i dag utmärker barn och ungdomars halloweenfirande – tiggeriet, buset och skräcken – var tidigare viktiga delar av såväl luciafirandet som påskkäringsseden, traditioner som vuxenvärlden i dag gärna lyfter fram som ett föredöme i jämförelse med halloween.

Julknutar besöker Krok. Foto: Bohusläns museum


Kort halloweenhistoria

  • Ursprung i den keltiska festen Samhain som firades den 31 oktober bl.a. på Irland och i Skottland
  • Katolska kyrkan införde år 731 alla helgons dag för att hindra firandet av Samhain
  • Samhain fortsatte firas och blev så småningom hallows eve = halloween
  • Irländska emigranter tog under 1800-talet med sig festen till USA där den blev en populär maskeradfest hos barn och ungdomar
  • Seden slog igenom på allvar i Sverige under 1990-talet

Källa: Halloween. Omstridd och omhuldad (2017)

1800-talets utklädningsupptåg

  • Stjärngossar (6/1)
  • Trettnegetter (6/1)
  • Knutgubbar (13/1)
  • Felixgubbar (14/1)
  • Mattesgubbar (24/1)
  • Fettisdagsgubbar (fastan)
  • Vaffertranor (25/3)
  • Askkällingar, påskkäringar och påskgubbar (påsk)
  • Valborrar (30/4)
  • Firgubbar (20/11 & 9/12)
  • Lussegubbar (12/12)
  • Lucia, julbocken, julspöken och staffansryttare (26/12)

Källa: Halloween. Omstridd och omhuldad (2017)

Läs mer

Dialektord: Rotabagge, rabba och stönja

Folkminnesarkiven berättar: Häxhatten

Frågesport: Vad kan du om halloween?

Händelser i almanackan: Halloween

Händelser i almanackan: Alla helgons dag

Kartan: Stockholm - tankar om och firandet av halloween

Levande traditioner: Utklädningsupptåg

Webbfrågelista: Hur firar du halloween?

Uppdaterad 01 december 2017