• Huvudmeny

19 december 2017

Hur bör vi benämna personer och grupper?

Årets sista nummer av Klarspråk handlar om inkluderande språk och benämningar på personer.

Eftersom vi inte alltid vet vem läsaren är, måste vi kunna presentera texter på olika sätt och i olika format, skriver Magnus Larsson från Myndigheten för tillgängliga medier i sin krönika.

Hur går det till när organisationer som kämpar för minoriteters rättigheter ägnar sig åt språkvård? Mats Landqvist undersöker gräsrötternas språkpolitik och hur nya benämningar skapas och gamla ord får nya betydelser eller en ny laddning.

Tjänsteperson i stället för tjänsteman? Karin Milles skriver om Feministiskt initiativs motion om att byta ut kommunala tjänstebeteckningar som slutar på -man.

Är det mer inkluderande att skriva t.ex. person med autism i stället för autist? Språkrådets Lena Lind Palicki skriver om bruket att sätta person först i benämningar på personer.

Språkfrågan handlar om benämningar på personer och grupper i public service. Språkvårdarna Lotta Ederth och Lena Cousins skriver om användningen av ord som nyanlända, nysvenskar och invandrare.

Vi berättar om resultaten från läsarundersökningen från i höstas. Nu vet vi mer om hur ni läser Klarspråk, vad ni tycker om den – och vad ni vill ni läsa mer om.

Nu är det dags att nominera till Klarspråkskristallen 2018. Temat är klarspråk i vård och omsorg.

Läs det nya numret av Klarspråk.

Uppdaterad 19 december 2017