• Huvudmeny

14 maj 2018

Romska liv och platser i ny bok

Onsdagen den 16 maj hölls ett boksläpp för en ny bok om svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet.

Foto: 

Romskt läger i Gubbängen 1943. Foto: Vimar Ericsson, Svenska Dagbladet /Stadsmuseet i Stockholm

I boken Romska liv och platser. Berättelser om att leva och överleva i 1900-talets Sverige har Charlotte Hyltén-Cavallius, forskare i minoritetskultur på Institutet för språk och folkminnen, och medredaktören Lotta Fernstål skrivit om svenska romer som har levt i läger och en mängd romska platser som avslöjar ett dolt kulturlandskap i Stockholm. Boken bygger på intervjuer med svenska romer, äldre kartmaterial, fotografier, reportage och ett omfattande arkivmaterial som samlats in inom ramen för projektet I stadens utkant.

”Vi har velat skapa material där romer själva berättar om sina liv och erfarenheter och som kan tillföras statliga arkiv- och museisamlingar. Det har varit viktigt att arbetet i projektet har skett i samverkan både med den romska organisationen É Romani Glinda och med enskilda romer”, säger Charlotte Hyltén-Cavallius som har arbetat med projektet sedan 2013.

Boken ges ut av Stockholmia förlag

Om boken

Romska liv och platser skildrar erfarenheter av att leva kringresande liv och i läger. Hur var livet? Hur hanterades vardagen? Och hur har dessa erfarenheter påverkat svenska romer fram till idag?

Boken lyfter fram hur människor hanterade de ofta knappa materiella villkoren och med sinnrika lösningar skapade en så dräglig tillvaro som möjligt. Den skildrar även romers kamp för rätten till bostäder, utbildning och arbete, och vi möter berättelser om att flytta till moderna lägenheter och möten med majoritetssamhällets skola.

Boksläpp hölls den 16 maj

Boken släpptes på Historiska museet den 16 maj. Katherine Hauptman, museichef på Statens historiska museum och Rebecka Lennartsson, forskningschef på Stockholmia öppnade samtalet: Romska liv och platser – det dolda kulturarvet. Därefter samtalade bokens redaktörer Lotta Fernstål och Charlotte Hyltén-Cavallius med Fred Taikon, Sabrina Taikon, Allan Demeter och Marianne Demeter som bidragit med sina erfarenheter av att växa upp och leva som rom i Stockholm och Sverige. Moderator var Domino Kai, sakkunnig på nationella minoriteter och enhetschef för Romano Center i Väst.

Historik

Den tidigaste kända historiska källan som nämner människor som tros vara romer är Stockholms stads tänkeböcker från 1512.

Vid tiden runt det förra sekelskiftet kom flera romska familjer till Sverige från olika länder i Europa. I och med första världskrigets utbrott valde många att stanna kvar i Sverige.

Under första hälften av 1900-talet levde svenska romer oftast ett kringresande liv med tillfälliga boplatser eftersom de inte tilläts stanna länge på samma plats.

1952 erkändes romer som svenska medborgare och fick därmed rätt till bostäder och skolgång.

Under 1960-talet skapades en kamp för romers medborgerliga rättigheter och ett engagemang för att skapa bättre förutsättningar för romers kultur och spark. En av de mest framträdande personerna i debatten var författaren Katarina Taikon som 1963 kom ut med boken Zigenerska.

1999 ratificerar Sverige Europarådets minoritetsspråkskonvention och romska blir därmed ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Romska finns i flera olika dialekter och talas av ungefär 40 000 människor i Sverige.

Uppdaterad 25 maj 2018