• Huvudmeny

21 december 2017

Utökade rättigheter för nationella minoriteter

Den 1 januari 2019 ändras lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Den nya lagstiftningen ska bland annat ge de nationella minoriteterna utökade rättigheter vad gäller information och inflytande.

Syftet med lagförändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur och att stärka de utökade rättigheter som finns inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. Barns och ungas möjligheter till inflytande ska främjas särskilt.

Information och inflytande

Från och med årsskiftet måste alla landsting och kommuner anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Samtidigt förtydligas de krav som myndigheter, kommuner och landsting har när det gäller att samråda och informera minoriteterna om deras språkliga och kulturella rättigheter. Det ställs också högre krav på myndigheter och kommuner vad gäller samråd med de nationella minoriteterna. Samråden ska vara mer strukturerade och bygga på dialog istället för informationsförmedling från myndighetens sida.

Förskola och äldreomsorg

Kommuner får med den nya lagstiftningen ett tydligare ansvar att aktivt informera den som ansöker om äldreomsorg eller förskoleplats om rätten att få omsorgen i en verksamhet där personalen talar det aktuella minoritetsspråket.

Samtidigt ändras formuleringen om just rätten till förskola och äldrevård på minoritetsspråk från den nuvarande om rätten att få ”hela eller delar av” omvårdnaden på minoritetsspråk till det mer generösa ”hela eller en väsentlig del”.

Integrera rättigheter i andra lagar

Bakgrunden till förändringarna är en omfattande statlig utredning som lades fram hösten 2017. Utredningen slog bland annat fast att minoritetslagen inte fått det genomslag som både regeringen och de nationella minoriteterna hoppats på. Utanför förvaltningsområdena, dvs de geografiska områden där finsk-, meänkieli- och samisktalande har starkast språkliga och kulturella rättigheter, har inte så mycket hänt sedan minoritetslagen trädde i kraft 2010.

Ett problem som utredningen pekade på var att frågor som rör de nationella minoriteternas språkliga och kulturella rättigheter ofta isoleras på myndigheter och kommuner, och inte integreras i myndigheternas arbete generellt. Samma mönster kan ses i majoritetssamhället i stort. Fortfarandet är kännedomen och kunskapen om de nationella minoriteternas låg. För att motverka detta kommer paragraferna om rätten till förskola och äldrevård på minoritetsspråk flyttas från minoritetslagen till skollagen respektive socialtjänstlagen. En hänvisning av rättigheterna finns dock kvar i minoritetslagen.

FAKTA Bakgrund

Hösten 2016 beslutade regeringen att tillsätta en statlig utredning om en stärkt minoritetspolitik, där lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk skulle ses över och analyseras. Utredningen slog bland annat fast att minoritetslagen inte fått det genomslag som både regeringen och de nationella minoriteterna hoppats på. Med utredningens delbetänkandende Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) som grund presenterade regeringen i början av 2018 lagrådsremissen En stärkt minoritetspolitik, som antogs av riksdagen i mars 2018. Förändringarna gäller från den 1 januari 2019.

Länkar

Riksdagen.se: Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Regeringen.se: Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Regeringen.se: Lagrådsremiss. En stärkt minoritetspolitiklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Uppdaterad 05 februari 2019