• Huvudmeny

Kvinnokraften i krösamos

På internationella kvinnodagen uppmärksammar vi på Isof alla smarta och uppfinningsrika kvinnor som i tusentals år ställt vårt dagliga bröd på bordet.

Kvinnor som matkulturbärare

Matens, nyttoväxternas och kreaturens historia är till största delen kvinnornas historia. Självhushållningens tid ligger inte så många generationer bort, och det var kvinnornas ansvar att det fanns mat på borden och i förrådet hela året. Kvinnorna tog hand om djuren och mjölkade, plockade bär, ystade, bakade, konserverade, torkade, saltade, syrade... Kunskapen satt i erfarenheten och händerna, och kunskapen överfördes till nästa generation som utvecklade och anpassade efter sin egen tid och plats.

Varje höst tillvaratog och beredde hon alla bär- och fruktsorter

På webbplatsen Matkult.se finns hundratals berättelser av och om kvinnor som delar med sig av recept, erfarenheter och tankar runt mat och matlagning genom tiderna. I självhushållningens tid var resurserna ofta knappa och det krävdes mycket skicklighet och stor uppfinningsrikedom för att få dem att räcka till. Flera av berättelserna i våra arkiv berättar om detta. I en uppteckning från Misterhult i Småland berättas hur kvinnorna i socknen tog tillvara bär och frukt från trädgården och skogen:

Det säger sig självt att min mor måste vara mycket insatt i tillvaratagandet och beredningen till saft och sylt mm – kompotter och mos av så många olika sorters bär och frukter. Eftersom min morfar före min far var ägare till godset, och min mormor var skicklig i bär- och fruktberedning, så fick min mor delvis sitt kunnande från henne.--- Min mor var född 1870 och--- varje höst sedan hon vid 30 års ålder gift sig, tillvaratog och beredde hon alla bär- och fruktsorter---. Dessutom hade hon att tillvarataga och bereda alla de sorters bär, som växte i skogen.

Läs vidare i berättelsen om hur de gjorde för att bereda och tillvarata bären och frukten

Enbär var ett särskilt kapitel för sig. De repades på hösten från enbuskarna och sedan bryggde mor till jul ett enbärsdricka så gott, att jag varken förr eller senare druckit en så ljuvlig dryck--- Slånbär plockades frostbitna sent på hösten och bereddes till saft. Nypon plockades innan frosten kom, torkades sedan de blivit urtagna och användes till nyponsoppa. Björnbär--- användes uteslutande till sylt, om man inte åt dem råa. Blåbär åtos råa med socker och mjölk eller bakades in i grovt bröd. Ävenså gjorde man saft av dem och sylt. Mest torkades de till blåbärssoppa att ha till vintern. Blåbärspannkaka gjordes.


Lingon koktes i gammal tid tillsammans med honung till sk honungsmos. Ävenså koktes de osötade, eftersom socker var både dyrt och svåranskaffbart. De åtos med potatis, som sovel, eller om de voro något sötade, med potatis och mjölk. Av lingon gjordes också saft och sylt, sk krösamos och detta blandades alltid ut till måltiderna med mjölk till lila färg. --- Lingon råstöttes också ibland och lades osockrade i träkärl och utgjorde vinterbehov, men då måste de vara välmogna för att icke jäsa.---


Följande sorters frukt har man av gammalt brukat torka: äpplen, päron, plommon, krikon. Frukten skulle rensas före torkningen. Äpplena dessutom skalas och befrias från kärnhuset, som man i Misterhult kallar ”busen” samt skäras antingen i klyftor eller ringar. Plommon och krikon kärnades inte ur. Frukten torkades i ugnen på pappersbeklädda plåtar. Den torkade frukten förvarades i linnepåsar, laggade eller urholkade eller svarvade träkärl, såsom byttor, tinor, äskor, ävenså i stenkärl, såsom krus o dyl.---


Följande bär och frukter har man av gammalt berett saft utav: blåbär, lingon, vildhallon, röda trädgårdshallon, körsbär, moreller, röda vinbär, slånbär, jordgubbar. Även klarbär. Av följande frukter bereddes saft: äpplen, suräpplen. Följande bär och frukter har man av gammalt berett vin utav: lingon (någon gång), körsbär, klarbär, vinbär både svarta, röda och vita, slånbär. Av följande frukter beredes vin: äpplen, plommon.---


Av saften i vissa trädslag, särskilt lönnsav, har fordomdags beretts sirap genom att man borrade hål genom barken och ett stycke in i stammen. Man kokade den uppsamlade saven till sirap. Vid beredning av lönnsocker har jag hört att man hade upphettade stenar i saven, som man hällt i en träho eller ett tråg.

 

Plats: Misterhult, Småland
Upptecknat: 1960 (Uppsala, 24323)
Se hela uppteckningenlänk till annan webbplats (pdf, 26.2 MB)

Kvinnokraft på Matkult.se!

Matkult.se är en kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige. På webbplatsen hittar du tusentals berättelser och recept från hela landet. Du hittar också fördjupande artiklar, kokbok, blogg och quiz. Med tanke på dagens tema vill vi särskilt tipsa om artiklarna:

Kvinnor som kulturbärare

Hushållsskolor – förmedlare av både gammalt och nytt

Fäbodbruk

Läs mer

Händelser i almanackan: Internationella kvinnodagen

Frågelådan: Om jämställt språklänk till annan webbplats

Aktuellt namn: Tua

Länkar

Programmen och pengarna: Kvinnokraften i kanelkransar och kleneterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (december 2018)

Uppdaterad 12 mars 2019