• Huvudmeny

24 april 2019

Välkommen in i visornas värld!

På 1800-talet skapade Gustaf Ericsson en av landets största vissamlingar. I den nya webbutställningen Gustaf Ericssons visor presenterar vi drygt 200 guldkorn från samlingen, och här kan du botanisera bland allt från medeltida ballader och kärleksvisor till fula visor och skämtvisor.

Katarina Hammarström.

Under andra halvan av 1800-talet samlade Gustaf Ericsson in nästan tusen visor och ramsor från norra Sörmland och skapade därmed en av landets största vissamlingar. Det mesta av Gustaf Ericssons uppteckningar förvaras idag i Isofs arkiv i Uppsala.

”Det speciella med Ericssons samling är att den är så stor och har så stor bredd av typer och varianter av folkvisor och ramsor. Eftersom han var en enkel man av folket med en egen djup kännedom om traditionsmaterialet, så har han samlat massor av visor som 1800-talets akademiskt lärda vissamlare aldrig brydde sig om”, berättar Katarina Hammarström som valt ut och bearbetat visorna för webbutställningen.

Visor som berättar mycket

Katarina Hammarström är arkivarie, kulturvetare och folkmusiker och har arbetat mycket med Gustaf Ericssons vissamling. Hon har tidigare gått igenom och registrerat alla Gustaf Ericssons handskrivna visor och ramsor i arkivet, och nu valt ut och renskrivit ett par hundra av dessa.

”Tack vare samlingens bredd och Ericssons vilja att återge dialekten hos sångarna, får man en fin inblick i vanliga människors vardag och språk för 150–200 år sedan. Det fanns ingen musik om man inte själv sjöng eller spelade och man sjöng ofta i det dagliga arbetet och hade visor för alla behov och sammanhang. I visorna framträder allt från hur man benämner redskap, djur och kläder till hur man såg på relationer och hur livet kunde gestalta sig. Det är också intressant att se hur mycket som är allmänmänskligt och allmängiltigt i människans tillvaro trots avståndet i tid”, säger hon.

Gör din egen melodi!

Ericsson kunde inte skriva noter, och de flesta av visorna saknar noter. Men det är inget hinder att använda dem, säger Katarina Hammarström:

”Då använder man vistexterna på samma sätt som man alltid gjort i traditionen, nämligen genom att passa ihop dem med en melodi man redan kan. Eller varför inte göra en ny melodi?”

Uppdaterad 26 april 2019