• Huvudmeny

1 juli 2019

Tio år med språklagen

Den 1 juli 2019 uppmärksammar vi att det är exakt tio år sedan språklagen trädde i kraft. Syftet med lagen är framför allt att förtydliga svenskans och andra språks ställning i det svenska samhället.

Språklagen infördes den 1 juli 2009 efter en lång tid av diskussioner bland akademiker och beslutsfattare och efter två statliga utredningar. Lagen ska stärka värdet av att aktivt värna svenskan som huvudspråk i Sverige – och få människor att tänka på det svenska språket på det sättet. Men lagen ska också främja de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket och upprätthålla språkliga rättigheter för talare av andra språk. 

Även om språklagen nu har funnits i 10 år så är det fortfarande oerhört viktigt och betydelsefullt att vi har en språklag som påminner oss om allas rätt till språk – både svenska och andra språk, säger Harriet Kowalski, chef för Isofs avdelning Språkrådet.

Språket ett verktyg för demokrati

Lagen vänder sig till offentliga institutioner med generella bestämmelser om myndigheternas språkval och språkanvändning, men mottagaren av lagens intentioner är i slutänden medborgaren. Det är medborgarens intressen som ska gynnas av språklagens princip om att myndigheterna ska arbeta på svenska, och det är för medborgarens skull myndigheter ska skriva vårdat, enkelt och begripligt. De språkliga val som offentliga institutioner gör ska öka medborgarens möjlighet att ta tillvara sin rätt. En grundtanke med språklagen är att språket är ett verktyg för demokrati.

Kommande rapporter om språklagen

Vi arbetar för fullt med att undersöka flera olika aspekter av språklagen och kommer löpande under året att presentera resultaten. Det gör vi dels i vår språkpolitiska blogg, dels i rapportform, säger Harriet Kowalski.

Tidigt i höst publiceras rapporten Språklagen och medborgaren som bygger på två undersökningar. Den ena har undersökt hur språklagen ska förstås i ett juridiskt perspektiv; den andra medborgares kontakt med myndigheter i frågor som handlar om språk och språkanvändning. En annan kommande rapport handlar om språkens representation i olika offentliga rum (på vårdcentraler och folkbibliotek runt om i landet).

I höst kommer vi också att analysera den enkät om klarspråksarbetet på myndigheter, kommuner och regioner som Språkrådet genomförde i början av året, säger Harriet Kowalski.

Håll dig uppdaterad via vår språkpolitiska blogg!

Uppdaterad 02 juli 2019