• Huvudmeny

4 juli 2019

Dynamiken i bebyggelsenamn

Vilka metoder kan användas för att skilja olika kronologiska skikt av bebyggelsenamn från varandra? Och på vilka sätt kan namngivningen av gator påverka rumskänslan i en storstad? Det är ett par av de frågor som behandlas i den nya rapporten Bebyggelsenamnens dynamik.

NORNA-rapport 97, Bebyggelsenamnens dynamik

NORNA-rapport nr 97

Rapporten är ett resultat från ett nordiskt namnforskarsymposium i Lund 2017, och innehåller sju artiklar som bygger på några av de föredrag som hölls på symposiet.

Artiklarna i rapporten för forskningen kring bebyggelsenamn framåt på en rad områden, inte minst gäller detta namnen på -lev och -löv, säger Isofs namnforskare Kristina Neumüller, som är huvudredaktör tillsammans med kollegan Elin Pihl.

Två av artiklarna i rapporten diskuterar olika aspekter av ortnamnselementet -lev/-löv utifrån danskt respektive svenskt material. Övriga fem artiklar behandlar en rad olika aspekter av bebyggelsenamnsskicket i Norden under skilda tidsperioder. Man kan bland annat läsa om namnen på -tved i Nordvestsjælland, om hur man kan kategorisera yngre norska bebyggelsenamn och om hur namnbyten och andra typer av förändringar kan återspeglas i ortnamnens skriftliga belägg.

Rapporten ingår i serien NORNA-rapporter, och ges ut av Isof i samarbete med Nordiska samarbetskommittén för namnforskning (NORNA).

Läs rapporten

Bebyggelsenamnens dynamik

NORNA – ett nordiskt samarbete

Nordiska samarbetskommittén för namnforskning (NORNA) är en sammanslutning av nordiska forskare som specialiserat sig på namnforskning. Syftet med samarbetet är att främja onomastisk forskning i de nordiska länderna och att uppmuntra samarbete mellan nordiska forskare. Kommittén består av sju medlemmar från vart och ett av följande länder: Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge och Sverige.

Uppdaterad 04 juli 2019