• Huvudmeny

30 oktober 2017

Häxhatten

Medan påskens häxor bär huckle, har halloweenhäxan en hög, spetsig hatt. Fredrik Skott tittar närmare på häxhattens historia och dess roll i vårt moderna halloweenfirande.

Häxhattens historia

Snart är det halloween och därmed också säsong för alla godissugna spöken, vampyrer och häxor. I Sverige slog högtiden igenom på 1990-talet, i USA har den firats betydligt länge. Halloweens rötter finner man däremot i Samhain, en gammal keltisk högtid.

Barn firar ofta halloween med utklädning och godistiggande. De allra flesta klär ut sig till något skrämmande. Inspiration hämtas ofta från filmer, tv-serier, YouTube och den närmaste utklädningsaffärens halloweenutbud.

Många barn väljer att klä ut sig till häxa. En hög, spetsig svart hatt är en obligatorisk del av varje halloweenhäxas utstyrsel. Visserligen är det bra att ha en svart slängkappa men det är hatten som så att säga gör häxan. Kort sagt är den karaktäristiska hatten numera häxans allra viktigaste attribut, följt av kvasten och katten. Faktum är att häxhatten rentav blivit en symbol för halloween, om än inte riktigt lika framträdande som pumpan.

Halloweenhäxor och påskkäringar

Påskens häxor har huckle. Här tecknade i ett påskbrev från Värmland (arkivnummer 34871).

I Sverige är hatten som häxsymbol en relativt ny företeelse. Går man tillbaka till 1600-talet, då de stora svenska häxprocesserna ägde rum, finner man inga häxhattar. Visserligen förekommer häxor med (andra sorters) huvudbonader redan på medeltida kyrkmålningar, sannolikt för att markera att även gifta och till synes ärbara kvinnor kunde vara häxor, men häxorna troddes lika ofta ha utsläppt hår. Det sistnämnda var under 1700- och 1800-talet även ett vanligt motiv inom konsten, där unga, vackra och upproriska häxor lyftes fram som feministiska symboler.

I folklig tradition föreställdes häxan under 1800- och det tidiga 1900-talet däremot oftast ha huckle, vilket fortfarande är en viktig del av de svenska påskkäringarnas utstyrsel. Numera är alltså häxor viktiga symboler för två utklädningsupptåg i Sverige. Häxorna skiljer sig dock åt på flera sätt. De flesta påskkäringarna är numera i förskoleåldern. De är små, snälla och ställer inte till med besvär. Halloweenhäxor är i regel lite äldre och dessutom hemskare. Får de inte godis kan de också ställa till med bus. En annan skillnad är valet av huvudbonad. Visserligen ser man numera en och annan påskkäring med häxhatt, däremot har halloweenhäxor aldrig hucklen.

Trollkarlen från Oz

Varifrån kommer då häxhatten? I mångt och mycket har vi idag Trollkarlen från Oz att tacka för häxhattens spridning. Barnboken, författad av L. Frank Baum år 1900, och inte minst filmversionen från 1939 med Judy Garland i huvudrollen fick ett enormt genomslag. Häxan från väst, spelad av Margaret Hamilton, var en av filmens allra populäraste karaktärer vars utseende har bidragit till att forma våra föreställningar av hur en häxa ser ut. Häxhattar förekom dock redan innan filmen. Till exempel finns häxhattar avbildade på träsnitt från 1600-talet, de förekommer också i barnboksillustrationer från 1700-talet och framåt. Fast det är först under 1900-talet som det i stort sett blivit omöjligt att avbilda eller klä ut sig till en halloweenhäxa utan hatt. I Sverige slog häxhatten igenom på 1990-talet, alltså samtidigt som halloween.

Bilden föreställer häxan från väst, och är en illustration från boken Trollkarlen från Oz (1900).

Fjärde Laterankonciliet

Det finns en rad mer eller mindre sannolika förklaringar till föreställningarna bakom häxhatten, till varför spetsiga hattar med sitt breda brätten kommit att associeras med häxor och magi. Ibland lyfts de antisemitiska bestämmelserna vid Fjärde Laterankonciliet år 1215 fram som en möjlig delförklaring. Där beslöts att alla judar skulle bära en särskild hatt, vilken skulle utmärka dem från kristna. Den konformade och spetsiga hatten kom att utmärka judar, vilka i sin tur och i enlighet med dåtidens antisemitiska föreställningar associerades med djävulen och hans anhang. Kanske är detta en av förklaringarna till att konformade huvudbonaderna med tiden också mer generellt kom att förknippas att med svart magi och därmed också med häxor.

Häxhattens historia spelar mindre roll för dagens utklädda barn och unga. På halloween gäller det att vara läskig och då kan man inte se ut som en påskkäring. Och klär man ut sig till en halloweenhäxa är hatten närmast en självklarhet.

/Fredrik Skott

Källor

Agneta Lilja och Fredrik Skotts bok Halloween. Omstridd och omhuldad (2017), Fredrik Skotts Påskkäringar (Skott 2013), Per-Anders Östlings Blåkulla, magi och trolldomsprocesser (2002) och inte minst Katy Waldmans utmärkta blogginlägg Why Do Witches Wear Pointy Hats?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om halloween

Dialektord: Rotabagge, rabba och stönja

Frågesport: Vad kan du om halloween?

Händelser i almanackan: Halloween

Händelser i almanackan: Alla helgons dag

Levande traditioner: Utklädningsupptåg

Mer från bloggen

  • 23 mars 2018
    Hemvändarkvällar i juletid
    Juldagen och annandag jul är på flera håll i landet kända som de stora ”hemvändarkvällarna” då de som har flyttat från orten, men som har familj kvar,...
  • 23 februari 2018
    Karl Gösta Gilstring – en storsamlare
    Karl Gösta Gilstrings efterlämnade samling innehåller tiotusentals uppteckningar insamlade under ett halvt sekel. Susanne Nylund Skog berättar om en h...
  • 16 januari 2018
    Samlarna
    Frimärken, fåglar, tekannor, sudd eller stenar – många av oss har en eller flera samlingar där hemma. Susanne Nylund Skog, som själv samlar på lergöka...
  • 22 december 2017
    Hur kom jultomten till Sverige?
    Våra dagars jultomte är inte särskilt gammal när det kommer till jultraditioner, men hans rötter går att spåra ända till 200-talets Mindre Asien. Tomm...
  • 15 december 2017
    Julbröd med magisk kraft
    Förr i tiden var skådebröd och julhögar ett självklart inslag på många julbord runtom i landet. Åsa Holmgren vill inspirera dagens julfirare att ta up...
Uppdaterad 01 november 2017