• Huvudmeny

23 mars 2018

Hemvändarkvällar i juletid

Juldagen och annandag jul är på flera håll i landet kända som de stora ”hemvändarkvällarna” då de som har flyttat från orten, men som har familj kvar, kommer hem och firar jul och samtidigt passar på att gå ut och träffa gamla vänner och bekanta. Lina Midholm har följt traditionens uppkomst och spridning.

Den heligaste av alla juldagarna

Juldagen, som firas till minne av Jesu födelse, sågs länge som den heligaste av juldagarna. En dag förknippad med frid och vila och som inleddes med julotta tidigt på morgonen. Kalas, utelekar, och visiter skulle undvikas. Annandag jul tog däremot julkalasen vid. Man kunde också få besök av ungdomar som med sina Staffanståg gick runt i gårdarna och sjöng för mat och dryck.

”På Juldagen var allt stilla och stängt. En dag fylld av högtid. På Annandagen var det fest och glam, baler och biopremiärer.”

Informant: Kvinna född 1944 i Umeå

”Juldagen i min ungdom var präglad av religionens makt över allmänheten. Vi var inte en kristen familj men påbudet om ”tråkighet” vilade tungt över oss alla.”

Informant: Man född 1952 i Olofström

”På min tid var det annandag jul som var den stora festkvällen, nu är det juldagen. Förr skulle det inte ha ansetts lämpligt att gå ut och festa på juldagen.”

Informant: Kvinna född 1954 i Helsingfors

”Jag kan inte säga att det precis var ”förbjudet”, för det tror jag inte, men det skulle nog ändå ha varit främmande för mig att ens gå över till någon kompis och leka på jul- eller annandagen, under min barndom på 70-talet.”

Informant: Man född 1964 i Täby

Webbfrågelista om hemvändarkvällar

I dag är juldagen och annandag jul på flera håll i landet kända som de stora ”hemvändarkvällarna”. De som har flyttat från orten, men som har familj kvar, kommer hem och firar jul. Dessa dagar passar restauranger, dansställen och pubar på att ha öppet då det är ett tillfälle för många att gå ut och träffa gamla vänner och bekanta.

I december 2017 skickade Institutet för språk och folkminnen ut en webbfrågelista för att dokumentera så kallade hemvändarkvällar. Stort tack till alla er som tog er tid att svara!

”Annandagsbal på stadshotellet i Arvika. Vi var extra uppklädda. Förköpsbiljetter.”

Informant: Kvinna född 1957 i Skoghall

”På juldagen var det dans hemma i Gisleparken och då var ”alla” där. Alla som hade flyttat iväg kom hem till jul och gick till parken för att träffa alla andra.”

Informant: Kvinna född 1963 i Anderstorp

”Jag flyttade hemifrån och till en annan stad direkt efter gymnasiet 1990. I min hemstad Luleå var det bara allmän vetskap att på juldagen, den 25 december, så var det den stora hemvändarkvällen på stan. Först och främst var det hemvändare mellan 20 och 30 år som gick ut. Det brukade alltid vara fullt med folk på Luleås ´innekrogar´.”

Informant: Kvinna född 1970 i Luleå

”Gick alltid på hemvändardisco på juldagen i Vetlanda ca 1994-1999 när jag var i 20-25-årsåldern. Har även hört att det fanns samma fenomen i Kalmar (där jag bodde vid tiden) och att de som var i min ålder gick på det oavsett om de bodde i Kalmar eller var hemvändare.”

Informant: Kvinna född 1975 i Korsberga

I Institutets arkiv finns ett omfattande material med uppteckningar som berättar om hur juldagarna firades förr i tiden, från 1800-talets mitt fram till idag. Genom att fråga människor runt om i landet, i olika åldrar och med olika bakgrund om deras upplevelser och erfarenheter kan vi följa traditioners uppkomst och spridning, deras kontinuitet och förändring. Det här materialet berättar något om vår tid, om urbana traditioner, främst i mindre städer runt om i landet.

”Jag är uppvuxen i Stockholm och hemvändarkväll verkar mest förekomma i mindre städer och orter, många jag känner som flyttat till Stockholm från mindre orter har en sådan tradition hemma hos sig i samband med julhelgen. När jag var liten hörde juldagen till familjehelgen, det mesta var stängt och man förväntades vara hemma eller göra något stillsamt. Jag och mina kompisar brukade ses och gå på bio efter att vi varit hos släktingar. Ju äldre jag blivit desto vanligare verkar det vara att gå ut på krogen även här i Stockholm.”

Informant: Kvinna född 1986 i Stockholm

”(…) mest utsocknes som berättade om det men vi gick ju ut på juldagen vi med även om vi inte flyttat från Göteborg. (…) hört historier från kursare om hålor i det mörkaste Småland och vindpinade pubar ute på västgötaslätten där de mött upp sina gamla kompisar och kunnat känna sig nöjda över att kommit bort från orten.”

Informant: Man född 1981 i Kungsbacka

Enbart för de unga?

Då jag själv kommer från en mindre stad – där jag varit en av många hemvändare – är det något jag har känt till sedan jag började gå ut på krogen i 18-19-årsålder (1990-talets början). Till en början var det annandagen som gällde och jag vill minnas att det var otänkbart att gå ut på juldagen. Detta förändrades med tiden och på min gamla hemort finns det numera goda möjligheter att gå ut och svira båda dessa dagar. Flera av de som svarat på vår frågelista poängterar att detta främst är något som förekommer då man är runt 20-25 år, och sedan tar slut när barn och familj kommer in i bilden. Så har det varit även för mig. Men på annandagen 2017 var det ett uteställe som lockade med åldersgränsen 35+.

”På juldagen brukade jag alltid träffa mina vänner från hemorten, på hemorten. Vi gick då ofta ut och käkade och vidare på pub/nattklubb. Efter barn har vi dock inte gått ut på restaurang och pub så mycket.”

Informant: Kvinna född 1983 i Stenungsund

”En pysventil efter att ha varit instängd med familjen över jul. Många jobbiga känslor som ska dämpas. Kanske att man hånglar upp någon på fyllan. Träffar gamla spöken från högstadiet och gymnasiet. Slagsmål kan förekomma. (…) För 15 år sedan var det på annandagen man skulle gå ut tror jag. Nu är det både juldagen och annandagen. Det är inte riktigt samma sak när man blivit äldre. Var ett tag sedan jag var ut. Skulle tro majoriteten av de hemvändare som går ut är mellan 20–25 år. När folk skaffat familj och så har de förhoppningsvis vettigare saker för sig.”

Informant: Man född 1984 i Sollefteå

”Jag har själv gått på en och annan sk. Hemvändarkväll, även om det nu var länge sen. Jag besökte Harrys i den ort jag kommer från och träffade på gamla gymnasieklasskompisar. Både roligt och lite sorgligt på något vis. Själv hade jag flyttat från stan men det hade de inte gjort och de var precis som då. Som sagt, lite sorgligt på något vis.”

Informant: Kvinna född 1972 i Västervik

Julbandy och annandagshockey

Institutet har fått in ett åttiotal svar från i stort sett hela landet och även från vårt grannland Finland. De som har svarat är födda mellan 1938 och 1994. Många har hört talas om hemvändarkvällar och även varit med om det. Andra säger sig inte ha hört själva uttrycket, men kan ändå relatera till det. Och svaren handlar inte bara om fester på juldagen och annandag jul utan om flera former av gemensamma aktiviteter. Som till exempel julbandyn i Vänersborg och annandagshockeyn i Örnsköldsvik. Om annandagens bio- och teaterpremiärer. Om Tredjedalsbal på Karlstad stadshotell den 27 december och dans i Eneryda Folkets Park på trettondagsafton.

”I dansvärlden är det alltid dans juldagen, annandagen och i mellandagarna vilket är tradition för oss men ses lite konstigt av äldre generation. Juldagen i Tranås, annandagen i Borås, 27:e Julsmällen på Svenska mässan i Göteborg och 28:e i Götene.”

Informant: Kvinna född 1980 i Jönköping

Många skriver även om hur de tycker att dessa dagar har förändrats på olika sätt. Julottorna blir färre och har tagits över av midnattsmässorna. Mellandagsrean börjar redan på juldagen istället för som tidigare först den 27:e december. Inget är längre stängt och dagarna är mindre fredade. Och så är det flera som skriver om familj- och släktsammankomster, hur julen firas överlag och hur den har förändrats, inte bara i samhället i stort utan även personligt.

/Lina Midholm

Läs mer

Händelser i almanackan: Juldagen

Händelser i almanackan: Annandag jul

Publikationer: Nu gör vi jul igen

Inblicken: Jultraditioner från förr

Mer från bloggen

  • 23 februari 2018
    Karl Gösta Gilstring – en storsamlare
    Karl Gösta Gilstrings efterlämnade samling innehåller tiotusentals uppteckningar insamlade under ett halvt sekel. Susanne Nylund Skog berättar om en h...
  • 16 januari 2018
    Samlarna
    Frimärken, fåglar, tekannor, sudd eller stenar – många av oss har en eller flera samlingar där hemma. Susanne Nylund Skog, som själv samlar på lergöka...
  • 22 december 2017
    Hur kom jultomten till Sverige?
    Våra dagars jultomte är inte särskilt gammal när det kommer till jultraditioner, men hans rötter går att spåra ända till 200-talets Mindre Asien. Tomm...
  • 15 december 2017
    Julbröd med magisk kraft
    Förr i tiden var skådebröd och julhögar ett självklart inslag på många julbord runtom i landet. Åsa Holmgren vill inspirera dagens julfirare att ta up...
  • 23 november 2017
    Skrämselväsen i äldre tid
    Förr i tiden, och kanske även i dag, var det vanligt att vuxna tog till påhittade skräckgestalter för att skrämma barn till lydnad eller för att skydd...
Uppdaterad 28 mars 2018