• Huvudmeny

Kan du tala?

Foto: Mabalu @wikimedia

Människor har alltid velat leka. Bland de allra äldsta bevarade leksakerna finns en 4000-årig stendocka med lockigt hår, som hittades vid en utgrävning på Medelhavsön Pantelleria 2004. Säkert kunde den som lekte med dockan prata med den redan när den var ny, men det har tagit tid att skapa dockröster som alla kan höra.

1890 hade Thomas Edison kommit så långt med sin fonograf att han kunde börja serietillverka den för försäljning. I april samma år kunde man under en kort period även köpa hans talande dockor, med fonograf och vaxrulle i magen. Dockorna sjöng enkla barnvisor men de måste vevas försiktigt och jämnt, som ett positiv. De var dessutom mycket dyra, rullarna slets ned fort så ljudet blev sämre - och barnen ville kanske ha något annat än avancerad teknik med spökröst. Edison ska själv ha uttryckt att "the voices of the little monsters were exceedingly unpleasant to hear."

Foto: Internet Archive/Wikimedia commons

Tillverkningen lades ned efter mindre än två månader och idag finns inte många dockor kvar. Rullarna är också ömtåliga, så det kräver is i magen att försöka spela upp det fåtal som ännu är tillgängliga. Därför var det goda nyheter när ingenjörerna på Lawrence Berkeley för några år sedan kunde erbjuda Irene (Image, Reconstruct, Erase Noise, etclänk till annan webbplats), en teknik för att överföra ljud utan att skada rullarna. I stället för att spela upp innehållet på vanligt sätt använder man en mikroskopkamera och tar många, många bilder av ljudspåren i extremt hög upplösning. Så syr man ihop bilderna till ett slags topografisk karta över cylinderns yta, som sedan kan läsas av en dator och återges i form av det ljud som annars skulle ha fångats av en nål.

Därför kan man nu äntligen, efter mer än hundra år, få höra dockrösten sjunga Blinka lilla stjärna igenlänk till annan webbplats och metoden kan användas också på andra sköra och skadade material, och ge oss tillgång till annat innehåll än leksaksröster.

/Johanna

Uppdaterad 20 november 2017

Om skribenten

Johanna Berg arbetar med Swe-Clarin på Riksarkivet. Hon har tidigare jobbat med kulturarvsinformation på bl a Digisam och Riksantikvarieämbetet och är även verksam på Världskulturmuseerna Digitalt. I Projekt Tilltal arbetar hon framför allt med omvärldsbevakning och kommunikation.