• Huvudmeny

Data driver forskning – och tvärt om

Den 26 november var jag på halvdagsseminarium på Nordiska museet om "Datadriven forskning - forskardriven digitalisering". Dagen var ett samarrangemang med RAÄ:s arkiv/bibliotek och samlade omkring femtio kolleger, i huvudsak från arkiv och museiinstitutioner.

Två spännande projekt som nyligen fått generös finansiering av VR presenterade sina planer, "Metadatans politik" (Anna Dahlgren, Stockholms universitet & Karin Hansson, KTH) med fokus på fotografi resp "Medeltida helgonkulter" (Sara Ellis-Nilsson, Malmö universitet) som vill koppla samman många olika digitala resurser kring temat. "Vardagens bilder" (Jonas Engman, Nordiska museet) presenterade sina erfarenheter av arbete med frågelistor och fotosamlingar från mitten på 1900-talet, och avslutningsvis fick vi lite mer teoretiska ingångar av Niclas Hagen från GU, som talade under rubriken "Humanioras (digitala) förändring? Infrastruktur, deltagande & epistemologi" bl a om medborgarforskning.


På vägen hem kunde man fundera på följande:

  • Användaren i fokus är ett bra motto, även när den tänkta användaren är en forskare. Det betyder dock inte att vi ska arbeta för att möta enskilda forskares frågeställningar och behov. Vi behöver tänka infrastruktur och forcera fram samarbeten.
  • Forskare är olika. En kulturgeograf kan vilja ha andra saker än en filmvetare, och det går inte att tala om "forskarna" som en enhetlig grupp med enhetliga behov.
  • Metadata är också olika saker, och vi skulle vara betjänta av en tydligare sortering. Jag ser åtminstone tre typer: Basinfo som är intressant för de flesta (tid, plats, namn på avbildade personer etc), tekniskt genererad metadata, och mer kvalificerad berikande information som t ex kan genereras i forskningsprojekt på vissa segment av samlingen (pigment/C14-analys, proveniensstudier etc).
  • Vi måste komma förbi föreställningen att det finns en essentiell konflikt mellan kvantitet och kvalitet i digitaliseringsarbete. Mängd är bra. Ibland är kvantitet just det som konstituerar kvalitet, och för många forskare finns ett stort värde i att själva få göra eventuella urval och kvalitetsbedömningar. Ytterligare perspektiv på saken finns i en urgammal bloggpost här http://www.digisam.se/digitalisera-snabbare/

Ett nytt seminarium på samma tema hålls på Nordiska museet den 10 december, anmälan här: https://www.raa.se/…/forskardriven-digitalisering-datadriv…/länk till annan webbplats

/Johanna Berg

Uppdaterad 30 november 2018

Om skribenten

Johanna Berg arbetar med Swe-Clarin på Riksarkivet. Hon har tidigare jobbat med kulturarvsinformation på bl a Digisam och Riksantikvarieämbetet och är även verksam på Världskulturmuseerna Digitalt. I Projekt Tilltal arbetar hon framför allt med omvärldsbevakning och kommunikation.