Julklädsel i dräktalmanackan

Inblicken. På 1800-talet fanns på vissa platser dräktalmanackor som styrde klädedräkten för olika högtider och händelser. I arkivet hittar vi en beskrivning av den kvinnliga kyrkodräkten för juldagen.

I en del områden i Sverige fanns det på 1800-talet ortsspecifik klädsel (det vi i dag kallar folkdräkt). I vissa socknar klädde man sig efter en särskild dräktalmancka som beskrev klädseln för olika dagar och högtider. Varje söndag under kyrkoåret hade en egen dräktvariant. Almanackan beskrev även arbetsklädsel och klädsel för särskilda tillfällen som dop, bröllop och begravning.

I en arkivuppteckning gjord av Fräs Erik Andersson från 1936 berättas om den kvinnliga kyrkodräkten som gällde i Boda socken, Dalarna för juldagen och påskdagen.

Uppteckningen är skriven på dialekt och räknar upp: brun kjol, kattunsförkläde, vitt halskläde, skinnsnörliv, skinntröja med gröntröja utanpå, rött midjeband med silkestoppor, knytningstimp med lönnhätta, gifta knytningshatt, äldre, rött förkläde, röda strumpor och rött bokkläde.

Nu gör vi jul igen

Artiklar

Artiklar från boken Nu gör vi jul igen (2006)

• Den riktiga julen Pdf, 221.1 kB. (Pdf, 221.1 kB)
• God jul & gott nytt år Pdf, 1.4 MB. (Pdf, 1.4 MB)
• Julbocksfrid i vår tid Pdf, 411.4 kB. (Pdf, 411.4 kB)
• Julklappar och gemenskap Pdf, 496.1 kB. (Pdf, 496.1 kB)
• Mormors ljusstakar och tomte latte Pdf, 815.2 kB. (Pdf, 815.2 kB)
• Tid att ge Pdf, 1.6 MB. (Pdf, 1.6 MB)