• Huvudmeny

december 2010

Kuse

Har du hunnit sätta tänderna i någon kuse än? Ja, så här i adventstider gäller frågan förstås inte om du bitit i en häst, utan om du smakat på en lussekatt eller julkuse.

Lussekatt

Foto: Christian Almstedt / www.alotofphotos.com

Kuse har i stora delar av landet använts om bakverk, oftast en figurformad vetebulle bakad till jul, men framför allt i Sörmland och Östergötland har kusen inte alls behövt bakas just till jul och den har också kunnat se ut mer som en limpa eller längd.

Om småkryp

Kuse har många andra betydelser, oftast långt mindre trevliga än bakverk. Från Uppland i söder till Jämtland och Ångermanland i norr kan kusar avse småkryp, särskilt skalbaggar. Den här betydelsen är fortfarande mycket vanlig och kan hittas på nätet. På biblioteket i Timrå har t.ex. en entomolog under november månad ställt ut sina kusar och i en några år gammal artikel klagar elever i Östersund på att de hittat kusar i den ekologiska skolmaten.

Andra betydelser

I Hälsingland och Medelpad har kuse (ibland långkuse) också haft innebörden 'orm' . Betydelsen 'snorklump' förekommer i Jämtland, Lappland och Ångermanland. I Ångermanland kan man bli uppmanad att ta näsduken å fli kusern borti nâsan! (fli 'torka bort'). Lite mer utbredd är sammansättningen snorkuse.

Förr i tiden kunde kusen beteckna olika väsen som barn skrämdes till lydnad med. De vuxna kunde hota med brunnskusen för att barnen skulle hålla sig borta från brunnen. Den här användningen var vanligast i Jämtland, Lappland, Västerbotten och Ångermanland. Kuse har också förekommit som noaord för varg med centrum i Dalarna, Uppland och Västmanland. Noaord är ord som används istället för det riktiga ordet, eftersom man är rädd för att utsägandet av det riktiga ordet ska locka fram eller reta upp det man är rädd för.

Kusen dyker också upp i det norrländska uttrycket det var kusen, alltså 'det var värst, det var tusan'. De va kusn sa fort han spring! lyder ett exempel från Jämtland. I fornsvenskan betydde kuse 'husbonde, herre' och den innebörden finns kvar i dialekterna, ibland med bibetydelser som 'kaxe' eller 'översittare'.

Kuse har ursprungligen betecknat något stort och tjockt. Vissa betydelser kan sedan ha utvecklats under påverkan av ordstammen kus- 'tvinga, skrämma', som ingår i kuslig.

Avslutningsvis – tillbaka till hästen. I standardsvenskan har kuse använts med betydelsen 'häst' åtminstone sedan 1956, enligt Svensk ordbok. När kusar omnämns på nätet, är det ofta andra hästar än de fyrbenta man syftar på, nämligen de som finns i motorer. 160 kusar från ilsken amerikan! lyder en rubrik om en ny motorcykelmodell. Det var kusen till motorcykel, eller hur?

Uppdaterad 21 maj 2014