• Huvudmeny

mars 2011

Otendag och öton

På Gotland är otendag ett levande och välanvänt ord. Man kan hitta ordet i bloggar och tidningsartiklar och det finns till och med ett företag som använder det i sitt namn. Vad betyder då ordet egentligen?

Kaffe och kaka

Foto: www.fotoakuten.se

I institutets dialektordsamlingar får vi reda på att otendag är ett mellanmål som serveras mellan klockan fyra och fem på eftermiddagen och består av kaffi u kaka. Ibland kan det även bjudas en sup till.

Traditionellt hölls inte otendag året runt, utan det började först på Sankta Gertruds dag den 17 mars. I ett språkprov från Lau får vi veta att da gynnar autndagsmåltäidn på ladingän u haldar pa ti däss att säist vaitässkupän bindäs ihop pa haustn (då börjar otendagsmåltiden på våren och håller på till dess att sista vetekärven binds ihop på hösten).

I våra samlingar finns ett flertal exempel på fenomen som hör otendagen till. På Fårö inföll lilla otendagen enligt ett belägg runt fyratiden. Klockan fem var det sedan dags för stora otendagen med kaffehalva och bakelse eller vetekaka. Man kunde sedan veil outndag 'vila otendag' innan arbetet togs upp igen. Under slåtterveckan, som oftast inföll i juli, hade man på vissa håll otendag med kaffe, dopp och ölkanna. Efter det lektes otendag då man hade kappränning, hoppade bock och drog hank.

Öton i Dalarna

I dialektordsamlingarna finns ett ord från en annan del av Sverige som sannolikt delar ursprung med otendag. Ordet är öton som i delar av Dalarna använts i betydelser som 'afton', 'skymning', 'tiden mellan två och sex på eftermiddagen'. Från Grangärde finns i våra samlingar uttrycket gu öto (god afton), från Rättvik fåra i ötånön (fara i skymningen) och från Norrbärke vi skä ha dä här fäLut tä öton kömmär (vi ska ha det här färdigt tills aftonen kommer). Intressant nog har öton även betydelsen 'aftonvard', 'aftonmåltid', 'måltid mellan klockan fyra och sex på eftermiddagen' och vi hittar dessutom sammansättningar som ötonmål och ötonvard.

Trots avståndet mellan Dalarna och Gotland finns det tydligen ett samband mellan öton och oten i otendag. Kanske har ordet en gång funnits också i andra svenska dialekter.

Uppdaterad 21 september 2017