• Huvudmeny

juli 2010

Palm

När vi i Sverige talar om palmer är det inte säkert att det är de tropiska palmerna vi avser. I Bohuslän kan man höra äldre personer använda palm i betydelsen 'de första skotten på vide eller sälg'. Det finns också ett verb palma med betydelserna 'knoppas, blomma', som används dels om sälg, dels om träd som har hängande blom. 

Blommande sälg

Blommande sälg. Foto: Thor Thorsson / thort.se

Av äldre dialektordböcker framgår att palm avser blomhänge på pilträdet (salix capræa) och att det är ordets inhemska betydelse i våra dialekter, medan palm i standardspråket utmärker den tropiska växtfamiljen palmæ. Det visar att användningen av palm för pilträdet tidigare har varit relativt utbredd, men idag är det enligt våra meddelare främst äldre kvinnor som fortfarande använder palm i denna betydelse.

Vide och sälg

Namnet palm för blomhänget på pil kommer från palmsöndagens processioner i katolsk tid då man strödde ut palmer. I psalmen Bereden väg för Herran finns raden "Strö palmer, bred ut kläder". När palmsöndagen infaller finns i Sverige inte mycket annat utslaget än vide och sälg, så här och i andra nordliga länder användes i stället för palmblad kvistar av antingen vide eller sälg som då kallades för palmer.

Palmer i folktron

Från Jylland berättas att palmerna togs med till kyrkan där vigvatten stänktes på dem. Sedan tog man hem palmerna och förvarade dem i huset hela året för att de skulle skydda mot åsknedslag. Det finns fler exempel i folktron på att palmerna har skyddat mot såväl sjukdomar som onda makter. Förr badade man nyfödda och sjuka barn i vatten som kokats av sälgens bark. Senare har det visat sig att sälgens bark och blad innehåller salicylsyra som har inflammationshämmande egenskaper.

Uppdaterad 21 maj 2014