• Huvudmeny

juni 2009

Remedier

Ordet remedier har funnits i både dialekter och standardspråk, men med skilda betydelser.

Här e hela reme´ddjan, sa skåningen och pekade på en stenkross med traktor som skulle säljas. I Skåne och Blekinge betecknar ordet reme´dja (eller reme´ddja o.d.) en uppsättning redskap och andra hjälpmedel som behövs för att utföra ett visst arbete. Klåckemagare ha en faseli hob mä remedja, sa en annan skåning.

Verktyg


Former och uttal

Grammatiskt sett är detta en singularform med kollektiv betydelse. Pluralformen reme´djår o.d. förekommer vid sidan av singularformen och har samma betydelse. Liknande pluralformer finns också i Halland, Bohuslän och sydligaste Småland. Formen reme´jjer är sparsamt belagd från östra Småland och Öland. Direkta motsvarigheter till de syd- och västsvenska pluralformerna påträffas i de östra delarna av Norrland, där Gästrikland och Hälsingland har reme´jjer o.d., medan Ångermanland har reme´lljer. I Västerbotten och Norrbotten, där man gärna uttrycker sig i bestämd form, heter det reme´lljen, remi´ddjen o.d.

Andra betydelser

På de flesta håll är betydelsen densamma som i södra Sverige, d.v.s. ’redskap, verktyg, hjälpmedel’ o.d. Från Västerbotten rapporteras dock även betydelsen ’tillgångar, resurser’. Från Västergötland, Östergötland, Sörmland och Värmland finns några enstaka belägg på reme´dier o.d., alla med betydelsen ’redskap’ o.d.

I standardspråket

Även i standardspråket förekommer remedier mest i plural, men singularformen remedium finns åtminstone i ordböckerna. Ordet betyder ’botemedel’, framför allt ’läkemedel’. Det är känt i svenskan sedan 1500-talet och har sitt ursprung i latinets remedium med samma betydelse.

Uppdaterad 02 juni 2014