• Huvudmeny

november 2007

Snowboots

Med raska steg närmar vi oss den kylslagna del av året då sommarens lätta, bekväma slip-ins måste bytas ut mot grövre skodon som värmer våra frusna fötter. Blir det mycket snö kanske snowbootsen kommer fram ur garderoben.

Kvinna i vinterlandskap

Foto: djcodrin / FreeDigitalPhotos.net

Bottiner, galoscher och pampuscher​

För ett antal årtionden sedan var det vanligt bland vuxna kvinnor och män, i varje fall i stadsmiljö, att mot höstkanten ta fram ytterskorna ur garderoben. Somliga av oss känner igen främmande benämningar på sådana skor ofta hämtade från franskan – bottiner, galoscher och pampuscher. De var vanligen tillverkade av gummi, ibland fodrade inuti, och man drog dem utanpå en tunnare innesko. Själva har vi kanske inte använt sådana, men för våra föräldrar var de ett självklart val när det var blött och kallt utomhus.

Snowboots - i olika skepnader sedan 1906

Snowboots är nog mera bekant för de flesta av oss. De har beskrivits som pälsfodrade skodon överdragna med gummi, som man med fördel har på sig när man rör sig i snöig terräng. Benämningen hittar vi varken i Nationalencyklopedins ordbok eller Svenska Akademiens ordlista, vilket kan bero på att företeelsen under någon tid varit omodern och så återuppstått i delvis ny skepnad, anpassad till dagens ideal. Om man googlar på snowboots inser man att benämningen verkligen fått förnyad aktualitetantalet varianter på denna typ av skodon är överväldigande.

Enligt Svenska Akademiens ordbok har ordet snowboots varit känt i svenska språket ända sedan 1906. I ordbokens betydelsebeskrivning anges pampuscher och bottiner som synonyma ord till snowboots och bland de olika uttalsformer som redovisas hittar vi exempel som starkt påminner om dialektala uttal av snowboots.

Snowboots i dialekterna

Mängden belägg i Institutets dialektordsamlingar är inte så omfattande, men några exempel finns: snobotts (Småland 1942), snå´bots (Jämtland 1923), sno´bbots (Västerbotten 1995), snobots (Västerbotten 1978). Andra mer eller mindre urspårade former, som tyder på att ordet anslutits till bottiner, är snodderbo´tinga (Ångermanland 1898−1900), snorbo´ttninga, snå`bottinga (Jämtland 1904−13). Det främmande ordet har överförts muntligt från en dialekttalare till en annan någon skriftbild har därför inte haft korrigerande inverkan på uttalet.

Intressant att notera är att snowboots, åtminstone i urspårad form, belagts tidigare i dialekterna än i riksspråket (jämför dateringarna ovan). Det mera skriftenliga uttalet, snå´bots, som upptecknats senare i tid, tycks peka på att ordet lånats in i dialekterna fler än en gång.

Uppdaterad 27 maj 2014