• Huvudmeny

september 2013

Skadlig

Klänningen jena jär ålldeiles för skådali åt klepp åpp del mattsjlarvåm. Denna fras, som är uppteck-nad i Norrfjärden i Norrbotten, betyder ordagrant: ’den här klänningen är alldeles för skadlig att klippas upp till mattrasor’. Hur kan en klänning vara skadlig?

Kvinna klädd i brudklänning.


Förklaringen är att adjektivet skadlig här har en annan betydelse än det vanligen har i standardsvenskan, nämligen ’fin, värdefull, som man bör vara rädd om’. Det som är skadligt i denna bemär-kelse är alltså inte något som kan förorsaka skada utan snarare något som bör skyddas från skada. Denna användning av ordet är väl belagd från hela Norrland. Några belägg finns också från Dalarna och norra Värmland, samt från Österbotten i Finland.

Uttalsvarianter

Flera olika uttalsvarianter förekommer: skadliskadlinskaliskalinskale, skalenskadeliskadali m.fl. I de flesta av Norrbottensmålen har stamvokalen övergått till å, som i exemplet från Norrfjärden, men på Överkalixmål heter det skarali. Här har d-ljudet mellan vokaler övergått till r, vilket är typiskt för målen kring Kalixälven. I Nederkalix och Töre har och l  dessutom kastats om i detta ord, vilket har resulterat i formen skålari.​

Kläder och skor​

I våra dialektuppteckningar är det ofta kläder, skor och andra personliga ting som sägs vara skadliga. Här följer några typiska exempel: trâ`ija din jer för skadali i tåcke dâna ârbeit ’din tröja är för fin i sådant arbete’ (Burträsk, Västerbotten); didar fôrrklä ä fôr skarli tä ha tä vanndas ’det där förklädet är för fint att ha till vardags’ (Djura, Dalarna); myssân ä fô skadlin tä ha i ârbetô (Årsunda, Gästrikland); skåon dina jera för skådeli uti dy`yik ’de där skorna är för fina att ha i dikningsarbete’ (Nederluleå, Norrbotten). I fraser som dessa sägs uttryckligen att kläderna m.m. är alltför fina för vissa ändamål och förhållanden, men i andra fall är sammanhanget bara underförstått. Du ha fali skâlige kläer på dä ’du har ömtåliga kläder på dig’, sade någon i Multrå i Ångermanland och menade att kläderna var alltför fina att ha på sig vid ett visst tillfälle. Omvänt kan man också säga att kläderna inte är för fina: hönndän jär ät skålari ’den där (klänningen) är inte skadlig’ (Nederkalix, Norrbotten).

Redskap

Givetvis kan även andra slags bruksföremål vara i finaste laget, t.ex. redskap: den her lija er för skadle å sjlå ve henna ’den här lien är för dyrbar för att slå med här’ (Arjeplog, Lappland). Ibland kan man skoja till det lite också: dä ä för skale kniv å sjä`är i spik mä ’det är för dyrbar kniv att skära i spik med’ (Östmark, Värmland); ’n dânn yxa ä för skâli tell å hagge ti sten vâ ’den här yxan är för värdefull att hugga i sten med’ (Gudmundrå, Ångermanland).

​Livsmedel

Livsmedel är ett ämnesområde där ordet skadlig gärna används för att uttrycka åsikter om vad som passar sig. Sådana kommen-tarer är ofta milt tillrättavisande: ’n hânn kôrvän ä fö skâli tä hä at kattärn ’den här korven är det synd att slänga åt katterna’ (Högsjö, Ångermanland); ’n dann sylt’n e för skalen de eta opp nu han ’den där sylten är för dyrbar (eller kanske för god) att äta upp nu den’ (Sidensjö, Ångermanland); e jär ålldäles för skålarit til wålasbrö ’det är alldeles för fint till vardagsbröd’ (Nederkalix, Norrbotten).

Personliga egenskaper​

Även människor kan sägas vara skadliga (eller inte). Då handlar det ofta om någons värde som arbetskraft eller andra (goda) personliga egenskaper: sen däm vart halvtjävlinga då vâ däm för skadle dell jetara ’sedan de blev halvvuxna då var de för värde-fulla (som arbetskraft) att ha som vallpojkar’ (Lycksele, Lappland); han ä fö skâlig tell å brôka vâ timmre opp i fårssa ’hans liv är för dyrbart för att han skulle få hålla på med timret i forsarna’ (Multrå, Ångermanland). I negerad form är sådana omdömen förstås mindre smickrande, som denna kommentar om en avliden person: hån vâr änt skådäli ’han var inte oumbärlig (d.v.s. det var ingen förlust att han dog)’ (Nederluleå, Norrbotten).

Ett kärt diskussionsämne har väl i alla tider varit andra människors, kanske särskilt kvinnors, val av äktenskapspartner. Här har ordet skadlig sin givna plats: de der jänta e fô skali ho at ’n der karln ’den där flickan är för god hon åt den där karlen’ (Gnarp, Hälsingland); hu e ittna fôr skalen te jifte sä ma ’n Hanns ’hon är inte för god för att gifta sig med Hans (underförstått att hon kanske själv anser sig vara det)’ (Berg, Jämtland); han fick it a, ho tycks vårå fôr skalen ’han fick henne inte (till hustru), hon tyckte sig vara för god’ (Frostviken, Jämtland). Förmätenheten att själv anse sig vara för god för någonting kommenteras gärna även i andra sammanhang, framför allt när det gäller tungt och smutsigt arbete: hu va fô skâl’n ti gå dâri fängsä å mjôlkä å môka ’hon var för fin för att gå i ladugården och mjölka och mocka’ (Selånger, Medelpad).

I opersonliga uttryck​

Skadlig förekommer också i opersonliga uttryck, t.ex. det är skadligt, och då med betydelsen ’synd, beklagligt’ o.d. Här är ett livfullt exempel från tjäderskogen: a da vä kåmmä dit spela tjädern i full fârt – hä vâr grant hä, a i tö`öickt rektit hä vâr skadalit sjut’n ’och då vi kom dit spelade tjädern i full fart – det var vackert det, och jag tyckte verkligen det var synd att skjuta den’ (Norsjö, Västerbotten).

Uppdaterad 19 maj 2014