• Huvudmeny

mars 2014

Flia

I mars tinar snön på vårt åkerland bort börjar en vistext. Även annat än snö kan tina, t.ex. djupfrysta matvaror, och man kan tina något som är djupfryst. Ett dialektord med samma betydelse är flia.

Smältande snö i skog.


Utbredning

Flia är främst belagt i Uppland och på Gotland; tio uppländska och sex gotländska socknar är representerade i institutets ordsamlingar. I några fall uppträder flia i förbindelsen flia upp. De flesta av dessa uppteckningar är från perioden 1918 till 1958, men ett mindre antal är ännu äldre. Från övriga delar av Sverige är materialet mycket sparsamt och till övervägande del upptecknat före år 1900. Dessa exempel härrör från Västerbotten, Hälsingland och Västergötland. Det sistnämnda ingår i en ordbok från 1772. Kanske har flia tidigare förekommit på fler håll i landet, men det kan inte påvisas.

Betydelser och konstruktioner

Betydelsen av flia och flia upp anges bl.a. vara ’töa’, ’smälta’, ’tina’, ’tina upp’, ’värma upp’. Tre olika konstruktioner förekommer. Det som tinar kan vara subjekt, t.ex. isen börjar flija från Häverö, Uppland, da fläja han ’då smälter han (dvs. snön)’ från Östergarn, Gotland. Även den eller det som åstadkommer tinandet kan vara subjekt, t.ex. vi får flia opp lutfisken från Singö, Uppland, nå flejar alt såule snåjen ’nu töar redan solen snön’ från Fårö, Gotland. Dessutom förekommer så kallad opersonlig konstruktion, t.ex. de börja å flia på fönstren från Åkerby, Uppland, de flejar från När, Gotland.

Flia idag?

Hit till institutet har vi fått vittnesbörd om att flia och flia upp används ännu på 2000-talet av personer med anknytning till Uppland och Gästrikland, och vi undrar förstås hur spritt bruket är idag.

Uppdaterad 08 oktober 2014