• Huvudmeny

april 2015

Norsylingar och slomälar

Vädret i april kan vara lurigt och ombytligt. Just när solen värmer som behagligast och man tror att våren fått fäste börjar det blåsa kallt och regna eller snöa. De byar som då griper tag i en kan på sina håll kallas norsylingar eller slomälar.

Nyfångad nors.

Nyfångad nors. Foto: Katharina Leibring

Norsylingar (eller norsilingar) talar man om i framför allt Närke, men också i Östergötland, sydöstra Västmanland, norra Västergötland och östra Värmland. I andra delar av Värmland förekommer istället ordet slomäl. Ordens efterleder yling (iling) och äl betecknar en by av blåst eller nederbörd. Förlederna nors och slom är två benämningar på samma fiskart. Nors är det allmänna ordet i standardsvenskan och också vanligt i många dialekter. Slom är enbart dialektalt och det är belagt i våra dialektsamlingar från framför allt Värmland, där fisken finns i Vänern och Klarälven. Ibland uppges att slom används om större exemplar av fisken.

Varför nors och slom?

Men vad har nors och slom över huvud taget med de här vindilarna att göra? Jo, det kommer sig av att fiskens lektid infaller samtidigt som vårvädret är ostadigt. I april vandrar norsen i stora mängder uppför vattendrag för att leka och då är den också lätt att fånga. Att norsa och att slomma är dialektala verb för denna fångstverksamhet.

Vad som ligger bakom ordet nors är oklart, men slom har, enligt Elof Hellquists etymologiska ordbok, möjligen bildats av det norska adjektivet slum i betydelsen ’slankig’.

Att äta (eller inte äta) nors

Norsen är en verklig delikatess, det kan jag garantera som ätit den många gånger, men det kan man på intet sätt ana sig till när den är färsk, för då luktar den obehagligt, ja närmast kväljande. Men så fort man fått den i stekpannan försvinner all lukt och den förvandlas till en riktig läckerhet med mjällt kött och mild smak. Det vanligaste sättet att tillreda nors på idag är nog att helsteka den, efter att man tagit bort huvud, stjärt och inälvor. Lägger man fiskarna tillräckligt tätt i pannan kan de bli till en norspannkaka eller slompannkaka

Det är inte överallt man har sett norsen som människoföda. I en uppteckning från Närke sägs att en ätir just inti nârs, utan en târkar dâm å jer dâm ått svinâ. Norsen kunde också användas som agn vid fiske av andra, större arter.

Sedan några år tillbaka finns det ett evenemang som helt ägnas åt norsen. Under en helg i april anordnas Norsylingenlänk till annan webbplats i Arboga, där man fiskar upp och helsteker nors åt besökarna. Som framgår av filmklippet använder man stora sänkhåvar för att hämta upp fisken, men det går också bra att fiska nors genom att stå på land och svepa med en mindre håv i vattnet. I ett huj har man middagsmaten ordnad!

Uppdaterad 30 september 2015