• Huvudmeny

maj 2015

Sidmökad

De som skapade hiphopmodet var ingalunda först med att bära sina byxor nedhasade så att byxgrenen hänger långt ner, men förr i tiden gav det inte så värst höga stilpoäng. Dialekterna i norra Västerbotten har ett adjektiv som beskriver tillståndet: han jer si`mauke ’han har nedhasade byxor’.

Ung man med nedhasade byxor.


Om dialektordet si`mauke (eller si`mäuke) funnes i rikssvenskan så skulle det heta sidmökad. Det är bildat av adjektivet sid ’låg’ eller ’lång, nedhängande’ och substantivet mök ’byxgren, gylf’ plus avledningsändelsen -ad, på samma sätt som t.ex. rödkindad. Ordet sid finns även i riksspråket, men numera används det mest i sammansättningar, t.ex. fotsid ’som når ner till fötterna (om kläder)’ och sidlänt ’sank och låglänt (om terräng)’. Mök, som alltså är en ”normaliserad” form av dialekternas mauk (eller mäuk), är däremot begränsat till Västerbotten (särskilt norra delen) och närliggande delar av Lappland (Arvidsjaurs och Malå socknar). Ett fåtal belägg finns också från Töre socken i Norrbotten.

Olika betydelser av mök

De äldsta beläggen på mauk o.d. är från 1860-talet och uppges betyda ’ljumske, underliv’. Under 1900-talet tycks ’byxgren, gylf’ vara den vanligaste betydelsen, men även ’ljumske, underliv’ förekommer. I uppteckningarna från Töre socken, som ju ligger en bra bit ifrån ordets kärnområde, sägs mäuken snarare beteckna ’midjan’ eller ’nedre magpartiet’.

Förbindelser västerut

Förutom i Västerbotten påträffas mauk med betydelsen ’byxgren, gylf’ också i norra Norge, närmare bestämt i Nordland fylke och i Nord-Trøndelag fylke. Sådana överensstämmelser mellan norska och nordsvenska dialekter är inte ovanliga. Ordets etymologiska ursprung är dock inte klarlagt.

Uppdaterad 30 april 2015