• Huvudmeny

juni 2015

Tjôta

I Svenska Akademiens ordlista (SAOL) förekommer en del provinsialismer. En sådan som har varit med sedan den föregående, trettonde, upplagan (2006) är tjöta, som uppges vara västsvenskt med betydelsen ’snacka, diskutera’.

Dragspel

"Han tjôtar på set hånnklaver dan i änne."

SAOL upplyser även om att ordet uttalats med öppet ö. I återgivning av dialekt används i en del sammanhang ganska ofta tecknet ô för detta ljud. I bland annat Västsverige har sådana långa ô ofta sitt ursprung i ett tidigare kort u som har stått framför en kort konsonant. Detta gäller tjôta som ursprungligen har uttalats tjuta med kort u och kort t, inte som tjuta i betydelsen ’yla’ eller liknande. En sådan, så kallad kortstavig, form med bevarat u har upptecknats i Våmhus i Ovansiljan. Även från Jämtland finns ordet i kortstavig form, men då med å, dvs. tjåta. Enstaka exempel på att ordet uttalats med långt å finns från Småland. Vanligast är dock former med ô (eller i några fall ö) och sådana har upptecknats i Blekinge, Småland, Halland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland, Värmland, Dalarna (Nedansiljan), Hälsingland, Jämtland, Medelpad och Västerbotten. 

Betydelse

I cirka hälften av alla nedtecknade exempel på ordet anges betydelser som ’säga samma sak om och om igen’, ’tjata’, ’gnata’ och i enstaka fall ’gräla’. Beläggen är särskilt många från Småland, men det kan vara en tillfällighet. Från Västergötland finns ett exempel som visar att man kan vara tjatig på annat sätt än genom tal: Han tjôtar på set hånnklaver dan i änne ’han tjatar på sitt handklaver hela dagen lång’, upptecknat i Acklinga 1931.

Från Jämtland finns inga belägg för att tjôta/tjåta skulle ha något med tal att göra. Där handlar det om att knåpa, påta eller peta in något smått eller att arbeta mycket långsamt. Liknande betydelser finns även på andra håll, t.ex. ’påta’, ’pressa eller trycka in något’ i Blekinge och i Våmhus i Dalarna, ’hugga, skära eller tälja på oskickligt vis’ i Småland och Västergötland, ’arbeta med besvär och föga framgång’ i Medelpad.

Slutord

Möjligen har denna månads dialektord ursprungligen använts om att upprepa en handling flera gånger i följd. Så exempelvis i Våmhus, där ordet använts om att fylla på korvsmet i korvskinn, något som ju görs lite i taget. Detsamma gäller exemplet tjôta å såge från Bodsjö i Jämtland. Det saknar översättning men sannolikt illustreras här hur man står och sågar och sågar. Att ett ord med en sådan innebörd sedan används om att tjata ligger mycket nära till hands, och vad gäller exemplet från Västergötland ovan, ska kanske tjôtar tolkas som ’spelar och spelar’.

Uppdaterad 30 september 2015