• Huvudmeny

1 december 2018

Bro

Lägg grandârjä neåm bron ’lägg granriset nedanför förstubron’, sade någon i Stensele socken i södra Lappland vid mitten av förra seklet. Seden att lägga granris framför förstubron inför helgen (inte bara till jul) är vida spridd, men bruket av det enkla ordet bro i den här betydelsen är främst en nordlig företeelse.

Farstubro

Foto: Zingoalla Rosenqvist, Institutet för språk och folkminnen

 

Förstugubro > förstubro, farstubro

Sammansättningen förstubro (eller farstubro) tycks inte ha intresserat dialektupptecknarna särskilt mycket, kanske för att den också ingår i riksspråket. Ordet är dock belagt i våra dialektordsamlingar, om än sparsamt, från nästan alla svenska landskap (material saknas från Dalsland och Skåne). Enligt uppgift förekommer det även i Svenskfinland. Förleden förstu‑ (eller farstu-) kommer av ordet förstuga ’litet rum omedelbart innanför ytterdörren’. Svensk ordboks definition av förstubro är ’trappavsats utanför hus i anslutning till förstuga’, men i den mångskiftande verkligheten är det inte alltid det finns något sådant utrymme i huset. En förstubro kan man ha ändå.

”Hä va ingen farsstä, bare bron”

Yttrandet i rubriken ovan fälldes i Fredrika socken i södra Lappland och beskriver nog en viss stugas beskaffenhet, men det skulle också kunna handla om hur förstubroar vanligen benämns i den lokala dialekten; man skippar farsstä och säger bara bro, kort och gott. Motsvarande tycks gälla för de flesta andra norrländska mål, liksom för de svenska dialekterna i Österbotten. Här följer några fler exempel ur vårt dialektarkiv:

Jâ ho´ir ste´ga isa brå´o ’jag hör stegen på bron’ (Nederluleå, Norrbotten)

Uta bronåm sto’n å veille kåmma ein ’ute på bron stod han och ville komma in (Skellefteå, Västerbotten)

Jä hann int me än ut på bron ’jag hann inte mer än ut på bron’ (Åsele, Lappland)

Han hä`Lke dä´pa bro´en ’han halkade där på bron’ (Anundsjö, Ångermanland)

Dôm kunne komma änna ditôtt broa ’de (vargarna) kunde komma ända fram till bron’ (Njurunda, Medelpad)

Du ske sa`ann framför bru´n sä int de e sä ha´LLd ’du ska sanda framför bron, så att det inte är så halt’ (Marieby, Jämtland)

Ve jette sopa på bron ’vi måste sopa på bron’ (Forsa, Hälsingland)

Farstubro

Foto: Zingoalla Rosenqvist, Institutet för språk och folkminnen

Broar i söderläge

Att döma av de uppteckningar vi har förekommer bro i betydelsen ’förstubro’ alltså mest allmänt i de norrländska målen, men spridda belägg finns också från de mellersta och södra delarna av landet, med undantag av Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän och Dalsland. Bland de sydliga landskapen utmärker sig Småland med ett relativt stort antal belägg. Här är ett exempel från Rydaholms socken i Östbo härad:

Hon sto på bro´an å resste ma`tte ’ hon stod på bron och skakade mattor’.

Broar för slott och koja

Broar kan se mycket olika ut, från låga trappavsatser av trä till större och mer påkostade modeller med flera trappsteg och i andra material. I en uppteckning från Säby socken utanför Tranås i norra Småland kallas stora trappan till Gripenbergs herrgård (se bilden nedan) för stora broa. En bro kan också bestå av enbart en flat sten, något som tycks vara särskilt vanligt i Götaland.

Gripenbergs herrgård

Gripenbergs herrgård. Foto: Fredrik Alpstedt. CC BY-SA 2.0länk till annan webbplats via Wikimedia Commons.

/Anna Westerberg

Uppdaterad 03 december 2018