• Huvudmeny

Hur snabbt – eller långsamt – går språkförändringar?

Hastighetsmätare.

Foto: Nathan E Photography (CC BY)

Många språkförändringar tar lång tid och språkbrukarna märker kanske inte själva att en förändring håller på att ske. Ofta börjar processen väldigt långsamt. När den språkliga nyheten använts ett tag kanske den börjar spridas och användas av fler och fler språkbrukare i fler och fler situationer, och då kan förändringen ta ett stort kliv framåt.

Innan den språkliga nyheten har tagit över och det äldre alternativet helt har kommit ur bruk kan det dock gå lång tid.

Gamla språkdrag lever kvar

Det är också vanligt att äldre uttryckssätt inte försvinner helt utan lämnar vissa spår. Ett exempel på det är fornsvenskans kasussystem där substantiv, adjektiv och pronomen hade särskilda böjningsformer i nominativ, genitiv, dativ respektive ackusativ. Trots att detta system är försvunnet i standardsvenskan finns en del uttryck kvar som har sådana gamla böjningsformer. Exempel:

  • till salu – genitiv
  • i högan sky – ackusativ
  • i vår ägo – dativ

I vissa svenska dialekter har till exempel dativböjningen levt kvar längre, framförallt i delar av Dalarna, Härjedalen och Jämtland och även i vissa delar av Norrbotten och Västerbotten.

Häftig, fet och sjuk

Mindre genomgripande och snabbare språkförändringar sker exempelvis när existerande ord får nya betydelser och nya användningsområden.

Adjektivet häftig till exempel har under 1900-talet gått från att framförallt betyda 'plötslig' eller 'intensiv' till att bli mer allmänt förstärkande och snarast stå för 'ball' eller 'tuff'. Denna användning av ordet har kanske kulminerat och andra ord har tillkommit med nyare generationer, som till exempel fet.

Ett annat exempel på en pågående språkförändring är adjektivet sjuk som fått ett nytt användningsområde. Det används gärna som förstärkningsord i värderande adjektivfraser som "sjukt bra", särskilt av yngre personer.

 

Uppdaterad 17 februari 2017