• Huvudmeny

Varför förändras (det svenska) språket?

Ett levande språk förändras alltid. Det hänger ihop med en grundläggande egenskap hos alla levande språk, nämligen att de alltid uppvisar stor variation. Det svenska språk som vi möter och använder varje dag – exempelvis när vi samtalar med familj och vänner, håller föredrag i skolan, läser tidningen, skriver ett mötesprotokoll, småpratar med grannen, använder Facebook eller ringer en myndighet – ser ut på många olika sätt. Vårt språkbruk varierar också med var vi är uppväxta, vilken social tillhörighet vi har, vad vi studerar eller arbetar med, vilken generation vi tillhör, etc.

Nyheter som sprids

I denna variation finns grogrunden till språklig förändring. En nyhet i språket, som ett förändrat uttal eller ett nytt ord, kanske börjar användas av en liten grupp språkbrukare, i vissa situationer. Ofta kan det stanna där – det nya uttalet eller ordet sprids inte vidare utan stannar inom den mindre gruppen. Men ibland börjar andra språkbrukare också använda nyheten, i fler sociala sammanhang.

Under en lång tid kan då till exempel ett nytt uttal användas sida vid sida med ett äldre uttal, men till slut kanske det äldre uttalet slutar att användas. Först då kan vi säga att en språkförändring har ägt rum. Språkförändringar är ofta långsamma och många gånger märker inte språkbrukarna själva att de är mitt inne i en förändringsprocess.

Läs mer:

  • Tore Janson, 2010: Språkens historia. En upptäcksresa i tid och rum. Norstedts. 
  • Gertrud Pettersson, 2005: Svenska språkets historia under 700 år. En historia om svenskan och dess utforskande. Studentlitteratur. (Andra uppdaterade upplagan.) 
Uppdaterad 17 februari 2017