• Huvudmeny

Växtbenämningar

Brøndegaard, V. J., 1987: Folk og flora. Dansk etnobotanik. København.

Bucht, Torsten, 1947: Ett ångermanländskt växtnamn. I: Ångermanland 1947. (Uppsatsen handlar om "vattedinnel" 'fettistel'.)

Dahlstedt, Karl-Hampus: Bärnamn. Kapitel i: Dahlstedt, Det svenska Vilhelminamålet. Språkgeografiska studier över ett norrländskt nybyggarmål och dess granndialekter. A-B. Uppsala 1950.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1967: De folkliga växtnamnens semantik. I: Sprog og kultur 25.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1985: Kojure och Gitjure – Folkliga växtnamn, mest i norra Sverige. I: Natur i Norr 4.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1986: Älgkål och tjädarhalsbär. Om växtnamnsgeografi, särskilt i norra Sverige. I: Natur i Norr 5.

Edlund, Lars-Erik, 1990: Några svenska och norska namn på mjölkörten, Chamænerion angustifolium. Namngivningsmotiv och några etymologier. I: Växtnamn. Tio föredrag vid växtnamnssymposiet i Umeå 6-7 december 1988.

Edlund, Lars-Erik, 2004: Frans Bergvalls 'Edseles folkliga flora'. Några språkliga iakttagelser. I: Oknytt 3-4 2004.

Ekbo, Sven, 2000: Två växtnamn. Torta och tistron. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Eklund, Gerd, 1995: Linnbär 'lingon'. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 118. Uppsala.

Eklund, Gerd, 2002: En bukett blåklint. Centaurea cyanus i ett europeiskt perspektiv. I: Ur SOFI:s värld. Vänskrift till Björn Lindquist den 9 september 2002. Uppsala.

Ekvall, Ulla, 1990: Gotländska växtnamn. Tradition och förnyelse i ett lokalt växtnamnsskick. Diss. (Acta Universitatis Stockholmiensis 19.) Stockholm.

Elmevik, Lennart, 1990: Växtnamnet dylla 'Sonchus arvensis'. I: Om växtnamn. Tio föredrag vid växtnamnssymposiet i Umeå den 6-7 december 1988. Umeå. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011. 

Elmevik, Lennart, 1999: Schwed. dial. brambär 'Himbeere'. Lehnwort aus dem Mittelniederdeutschen oder einheimisches Wort? I: Festschrift für Märta Åsdahl Holmberg zu ihrem 80. Geburtstag. Göteborg. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011. 

Elmevik, Lennart, 2005: Nord. dial. käx(e), käxa 'båtshake, hacka' m.m. och växtbenämningen hundkäx. I: Svenska landsmål och svensk folkliv. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011. 

Elmevik, Lennart, 2008: Sv. oxel, da. aksel-, no. asal(d). Tre benämningar på träd av Sorbus-släktet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011. 

Elmevik, Lennart, 2009: Trädbenämninen no. (dial.) asal, asald 'oxel'. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv. Uppsala. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011. 

Fridner, Gustav, 1999: Folkliga växtnamn i Västerbotten. Utgivna av Sigurd Fries, Jan Nilsson och Margit Wennstedt. (Skrifter utg. av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie E. Växtnamn nr 2.) Umeå.

Fries, Sigurd, 1957: Studier över nordiska trädnamn. Studier till en svensk dialektgeografisk atlas utgivna av Natan Lindqvist. Diss. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien. 29). Uppsala.

Fries, Sigurd, 1975: Svenska växtnamn i riksspråk och dialekt. (Acta Universitatis Umensis 5.) Umeå.

Fries, Sigurd, 1977: Dalarnas folkliga växtnamn. En översikt. I: Från kulturdagarna i Bonäs bygdegård  den 28-30 juni 1976. Även i: Växtnamn då och nu. 1994. Umeå.

Fries, Sigurd, 1980: Uppgifter inom svensk växtnamnsforskning. I: Saga och sed 1979.

Fries, Sigurd, 1990: Växtnamn eller växtbeteckning? En terminologisk betraktelse. I: S. Fries (utg.), Om växtnamn. Umeå.

Gustavson, Herbert & Ekbo, Sven, 1949: Åmöja och solmöja. I: Nysvenska studier. 28:e årg. Uppsala.

Hesselman, Bengt, 1922: Gråbo och några andra svenska växtnamn. I: Nysvenska studier 2:a årg.

Hesselman, Bengt, 1935: Från Marathon till Långheden. Studier över växtnamn och naturnamn. Stockholm & Köpenhamn.

Høeg, Ove Arbo, 1976: Planter og tradisjon. Floraen i levende tale og tradisjon i Norge 1925-1973. Oslo.

Kristensen, Marius, 1911: Folkelige planteslægter. Et stykke uvidenskabelig botanik. I: Fästskrift till H. F. Feilberg på 80-årsdagen den 6 augusti 1911. (Svenska landsmål och svenskt folkliv H. 114). Uppsala.

Lange, Johan, 1966: Primitive plantenavne og deres gruppering efter motiver. København.

Lyttkens, August, 1904-15: Svenska växtnamn. Del 1-3. Stockholm.

Moberg, Lennart, 1952: Två gamla nordiska benämningar på fräken. I: Språkvetenskapliga sällskapets i Uppsala förhandlingar 1949-1951. Uppsala.

Modin, Erik, 1911: Växtnamn samt folkliga bruk ock föreställningar rörande växter i Härjedalen. I: Fästskrift till H. F. Feilberg på 80-årsdagen den 6 augusti 1911. (Svenska landsmål och svenskt folkliv H. 114). Uppsala.

Nilsson, Jan, 1997: Fífa och fífill. Om några nordiska benämningar på Eriophorum, 'tuvull', 'ängsull'. I: Aspekter på växtnamn. (Skrifter utg. av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie E. Växtnamn nr 1.) Umeå.

Nilsson, Jan, 2000: Linnea i Västerbotten. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Nordhagen, Rolf, 1948:  Hjortron og hjortinger. I: Nysvenska studier. 27:e årg. Uppsala.

Nordhagen, Rolf, 1948: Kveldkippa og skvattram. I: Nysvenska studier. 27:e årg. Uppsala.

Rydén, Mats, 1980: Växtnamnsforskning - något om dess historia, problem och metoder. I: Svensk botanisk tidskrift 74.

Rydén, Mats, 1994: Vad är ett växtnamn? Några tankar kring växtnamn och växtnamnsforskning. I: Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 18. Göteborg.

Rydén, Mats, 2003: Botaniska strövtåg. Svenska och engelska. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi LXXXII.). Uppsala.

Rydén, Mats, 2004: 'Et namn som är makalöst wäl gifwit'. Om orkidénamnen hos Linné. (Bl.a. behandlas dialektala benämningar på jungfru Marie nycklar.)

Steensland, Lars 1994: Älvdalska växtnamn förr och nu. Illustrationer av Peter Stensland. Uppsala.

Svahn, Margareta, 1991: Finnskägg, tåtel och sia. Om folkliga namn på gräs. (Skrifter utg. av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå A:8.) Umeå.

Svahn, Margareta, 1997: Folklig botanik - en gång till. I: Aspekter på växtnamn. (Skrifter utg. av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesakrivet i Umeå. Serie E. Växtnamn nr 1.) Umeå.

Svahn, Margareta, 2000: En växt - flera namn. I: Folkmålsstudier 39. Helsingfors. 

Svanberg, Ingvar, 1998: Människor och växter. Svensk folklig botanik från "Ag" till "Örtbad". Studia ethnobiologica 2. Stockholm.

Svanberg, Ingvar, 2002: Gökblomster, ryssgubbe och vandrande jude. Svenskt växtnamns-abc. Stockholm. (Ibland ger förf. exempel på folkliga motsvarigheter till de lärda namnen.)

Svanberg, Ingvar, 2004: Folkbotaniska uppgifter från Borgsjö socken i Medelpad. Gullik Gullikssons anteckningar från 1955. (Europeiska studier i etnobiologi 3.) Uppsala.

Svanberg, Ingvar, 2004: Frans Bergvall som etnobiolog. I: Folkligt vetande. Dialekt, flora, folkminnen. Konferens till minne av Frans Bergvall. Oknytt 3-4. Umeå.

Söderberg, Gunilla, 2000: Groblad, läkeblacka och gårdsgräs. Om olika dialektala beteckningar för växten Plantago major. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Vide, Sten-Bertil, 1966: Sydsvenska växtnamn. (Skrifter utgivna genom Landsmålsarkivet i Lund, 17.) Lund.

Vide, Sten-Bertil, 1967: De sydsvenska växtnamnen. Namngivningsmotiv och formkategorier. I: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift.

Vide, Sten-Bertil, 1982: Rabbor och källarehals. Vad man kallade växterna i de gamla trädgårdarna. I: Skånsk trädgård. Skånes hembygdsförbunds årsbok 1981.

Uppdaterad 04 april 2014