• Huvudmeny

Svärdsjö

Skråmt vid milan

Transkription

– Du ha fôll¹ lågâ² i skogôn å kôLâ³ å du förstår ja.
– Jaaaa, många, många milur ha ja kôLâ å ja ha häjji sällskap å ja ha legâ där ensamin, âllôs ensamin. Å mångâ, mångâ så säjer att dä skråmtôr i skogôn. Män ja a âlldri vurti vars nå tåckô hällär, att dä skråmtôr, näij dä ha ja âlldri vurti vars. Int ha ja då vâri nå mörkrädd å mä hällär. Män dä va mångâ som a sitt å hört dôm. Dôm ha kåmmi å väckt dôm um nättrâ um ä ha vâri nå fel på milon så där å … jaa, å dôm ha sitt … dôm ha sitt vitkLäddâ damâr, tjäringôr … ja … jaa, där i skogôn. Män dä … dä … tockô där fôLk där dôm ha en tockôn där livLin fantasi. Dôm sir âllting å hörôr, jaa. Å så bir ô skråmt tå (e) där si du.
– Ja ôm man ligger på ågâ kân mân ju vaknâ ändå si du. Män då sjyld dåm … dåm … dåm på … på att hä va dä där skogsråâ.
– Ôm ja hadde nytända milur då … då lå a på en sån agâ så a skull vâknâ precis på dän å dän tin. Å då va rô âllôs sôm nôn skulle väck mä. Män … dä … dä var e ju … överspänd kan ja säjâ. Jaa, så inte var e nå skråmt sôm väckt mä hällär. Nääjdå. Hä finns intä. Dä var en … dä var en då sôm låg å … i skogn å kôLâ å hân hadd e systôr å så fästmö å … å dôm skull gu bevars gå dit å … å skrä:ma-n på natta. Då hadd dôm stâllô ihopbyggt mä kôLkôja. Sô jick dôm in dit å ha hängt vitâ lakan på sä … övvôr sä … jaa, å sto där å ramLâ lite sô dôm fick då ut-n. Han jick in i stâlle å tittâ hân på de där å … å så möt-n två vitkLäddâ fruntimmer i stâllsdörâ. Män dôm to ân vi fammôn hân, si du, å bar ut dôm på backân, ja. Så hân va int rädd hân int. Nähäij. Hadde an vâri en rädd en dâ ha an sjiti i byxom.

¹ Specialtecknet ô står för ett extra öppet ö-ljud.
² Specialtecknet â står för ett öppet a-ljud, dvs. ett ljud mellan a och ä.
³ Specialtecknet L står för tjockt l-ljud.

Översättning

– Du har väl legat i skogen och kolat också du förstår jag.
– Ja, många, många milor har jag kolat och jag har haft sällskap och jag har legat där ensam, alldeles ensam. Och många, många säger att det skråmtar i skogen. Men jag har aldrig blivit varse något sånt heller, att det skråmtar, nej det har jag aldrig blivit varse. Inte har jag då varit något (det minsta) mörkrädd av mig heller. Men det var många som hade sett och hört dem. De hade kommit och väckt dem på nätterna om det hade varit nåt fel på milan så där och … ja, och de har sett … de har sett vitklädda damer, kvinnor … ja … ja, där i skogen. Men det … det … sånt där folk där de har en sådan där livlig fantasi. De ser allting och hör, ja. Och så blir det skråmt av det där ser du.
– Ja om man ligger på spänn kan man ju vakna ändå ser du. Men då skyllde de … de … de på … på att det var det där skogsrået.
– Om jag hade nytända milor då … då låg jag så där på spänn så jag skulle vakna precis på den och den tiden. Och då var det alldeles som om någon skulle väcka mig. Men … det … det var det ju … överspänd kan jag säga. Ja, så inte var det något skråmt som väckte mig heller. Nejdå. Det finns inte. Det var en … det var en då som låg och … i skogen och kolade och han hade en syster och så fästmö och … och de skulle gud bevars gå dit och … och skrämma honom på natten. Då hade de stallet hopbyggt med kolarkojan. Så gick de in dit och hade hängt vita lakan på sig … över sig … ja, och stod där och väsnades lite så de då fick ut honom. Han gick in i stallet och tittade han på det där och … och så mötte han två vitklädda fruntimmer i stalldörren. Men dem tog han i famnen han, ser du, och bar ut dem på backen, ja. Så han var inte rädd han inte. Nej. Hade han varit en rädd en då hade han skitit i byxorna.

Uppdaterad 04 september 2017