• Huvudmeny

Dalarna, Nås socken

Inspelat 1959
MI: Manlig informant född 1887 (72 år)
KI: Kvinnlig informant född 1889 (70år)
Int: Intervjuare

Avfärden till Jerusalem

MI: då dôm drog å då / vi va ve bua ô skull slå vi
Int: jaha
MI: aa / ô far hân åkt hemm hân ô (..) ô sku sjuss ho te Vannsbro
Int: mm
MI: ô je jeck ner te Bisjön ô sku meta på môron ô ä slog ôpp e e e e e (..) môLnvägg väster
Int: jasså
MI: ô hä va(r)tt ja je hann då ôpp från sjön inna hân bördde / hä va(r)tt ett åskvär ô hageL
Int: jasså
MI: sô (..) hä (ä) e stor grän utaför stugo däre bua / ô s(ô) add vi fönsterluckur då fön- fösst ruto jekk då sku je spring ut ô få för lukko
Int: mm
MI: män då va hagLa sô store sô då feck je lôv vändâ
Int: jasså
MI: varenda fönste på västergaväLn dôm jeck / ô fullt i gränris då sôm ä skull a vi hacka sôm åkt tå (..) tå gräna ô in
Int: jasså dä va väll kånstit va
MI: jaa / ô håmen tå stugtatjä hân åkte ô / en bit utå kôssten hân åkte ô
Int: jasså
MI: jaa / ô hageL ja fu va dôm sô store sôm hönsägg
KI: jaa / dä var dôm
Int: dä va gräslit
MI: jaa / ô dômme slog jupe mârke(r) mä mä i i sô dôm (..) ärar sintes i månge år ättär
Int: tänk / dä va ju nästan såm ett järtecken dä
MI: jaha / va sô Int: när dåm for
MI: dôm påsto fur ä skull (..) brinnâ alltehop då dôm d- drog å ä såg int bätter ut (häll)
Int: nääj när dä börja så
MI: jaa Int: ja
MI: män ivi Nås jänn sô (..) tror je inte ä kåmm nô hageL ôm int ä sku kômmô i Utahe dann
KI: näj men ä åskä å bLiksträ sô hämst / sô e va ett enda ellhav ätt telefåntråar
Int: jasså
KI: ja Int: ja dä va ett hämst oväder dä där
MI: aa hä va ä / ja / jodå
KI: men hân sôm vi va granner mä / Jässjivar Mats sôm vi kallä / hân sa hân att ä skull rängn eld å svaveL när dôm drog åv
Int: jasså
KI: ja / sô mamma ho sa ju jämt ho att ma ja skä tro att ä går sôm Jässjivar Mattis sa / sa ho
Int: mm
KI: jaa Int: hade-råm fått höra dä dåm såm drog av / dåm såm for / visste dåm dä att dä skulle bLi
MI: hä a börtt (..) hä a börtt inna dôm drog å
Int: jasså dä började då
MI: jaa / aa
KI: ä bördde no där dôm sto ve vägvisarn
MI: hä joL-ä / jodå
Int: ja dä va underlia tider dä
MI: hä va ä / ô te ändär dôm hä jekk inte
Int: nä
MI: hä va dä enda rätta 

Översättning

MI: Då de drog iväg då … Vi var vid fäboden och skulle slå hö då, vi.
Int: Jaha.
MI: Ja. Och far, han åkte hem, han, och … och skulle skjutsa henne till Vansbro.
Int: Mm.
MI: Och jag gick ner till Bysjön och skulle meta på morgonen och det slog upp en … en … en … en … en molnvägg i väster.
Int: Jaså.
MI: Och det blev … ja, jag hann då upp från sjön innan den började. Det blev ett åskväder och hagel.
Int: Jaså.
MI: Så … det är en stor gran utanför stugan i fäboden. Och så hade vi fönsterluckor. Då fön- … första rutan gick sönder, då skulle jag springa ut och stänga för luckan.
Int: Mm.
MI: Men då var haglen så stora, så då måste jag vända.
Int: Jaså.
MI: Vartenda fönster på västra gaveln, de gick sönder/sprack, och fullt av granris då, som om de skulle ha varit hackat, som åkte av … av granen och in.
Int: Jaså. Det var väl konstigt, va.
MI: Ja. Och takhuven, den åkte också, en bit av skorstenen, den åkte också.
Int: Jaså.
MI Ja. Och hagel … ja, nog var de så stora som hönsägg.
KI: Ja, det var de.
Int: Det var gräsligt.
MI: Ja. Och de där slog djupa märken med … med … i … i … så de … ärren syntes i många år därefter.
Int: Tänk! Det var ju nästan som ett järtecken/omen/förebud, det.
MI: Jaha, var så.
Int: … när de for.
MI: De påstod väl att det skulle brinna alltihop, då de d- … drog iväg. Det såg inte bättre ut (heller).
Int: Nej, när det började så.
MI: Ja.
Int: Ja.
MI: Men här över Nås så tror jag inte att det kom något hagel, om inte det kom där i Utanhed.
KI: Nej, men det åskade och blixtrade så hemskt. Så det var ett enda eldhav utefter telefontrådarna.
Int: Jaså.
KI: Ja.
Int: Ja, det var ett hemskt oväder, det där.
MI: Ja, det var det, ja. Jodå.
KI: Men han som vi var granne med – Gästgivar Mats, som vi säger – han sa, han, att det skulle regna eld och svavel när de drog iväg.
Int: Jaså.
KI: Ja. Så mamma, hon sa ju jämt, hon, att »Må jag ska tro att det går som Gästgivar Mattis sa», sa hon.
Int: Mm.
KI: Ja.
Int: Hade de fått höra det, de som drog iväg, de som for? Visste de det att det skulle bli …
MI: Det hade börjat … det hade börjat innan de drog iväg.
Int: Jaså, det började då.
MI: Ja, ja.
KI: Det började nog när de stod vid vägvisaren/vägskylten.
MI: Det gjorde det. Jodå.
Int: Ja, det var underliga tider, det.
MI: Det var det. Och att få dem att ändra sig, det gick inte.
Int: Nä.
MI: Det var det enda rätta (för dem). 

Läs mer

Läs mer om våra inspelningar och transkriptioner och de specialtecken och symboler som används:

Om våra inspelningar och transkriptionerPDF (pdf, 179.6 kB)